Svartgran (Picea mariana) är en trädart med ursprung i Kanada och nordöstra USA.[1] Den klarar av att växa i fuktig och oländig mark och odlas försöksvis i Sverige, men anses ej kunna konkurrera produktionsmässigt med svensk gran på normal skogsmark.[källa behövs]
| Svartgran Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Svartgranskottar | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Barrväxter Coniferophyta |
| Klass | Pinopsida |
| Ordning | Pinales |
| Familj | Tallväxter Pinaceae |
| Släkte | Gransläktet Picea |
| Art | Svartgran P. mariana |
| Vetenskapligt namn | |
| § Picea mariana | |
| Auktor | (Mill.) Britton, Sterns & Poggenburg |
| Utbredning | |
 Utbredningskarta | |
Arten hittas i nästan hela Kanada söder om tundran och i USA förekommer svartgranen i Alaska samt i nordöstra USA i delstaterna Vermont, Wisconsin, Minnesota, Rhode Island, Massachusetts, Maine, New Hampshire, Connecticut, Michigan och Pennsylvania. Den växer i kulliga områden och i bergstrakter upp till 1800 meter över havet. Svartgranen hittas ofta i träskmarker och i norra delen av utbredningsområdet förekommer permafrost. Vegetationsperiodens längd varierar mellan 25 och 160 dagar. Årsnederbörden i regionen ligger mellan 200 och 1400 mm. Trädet kan bilda grupper eller mindre skogar där inga andra större träd ingår. I dessa skogar består undervegetationen främst av vitmossor. Svartgranen ingår dessutom i skogar tillsammans med vitgran (Picea glauca), banksianatall (Pinus banksiana) och balsamgran (Abies balsamea). I bergstrakter kan även berggran, amerikansk asp och contortatall ingå i skogarna. I sydöstra delen av utbredningsområdet hittas även Chamaecyparis thyoides, kanadalärk, balsampoppel, Acer rubrum, Ulmus americana och Fraxinus nigra i samma skogar.[1]
För beståndet är inga hot kända och populationen anses vara stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser
Externa länkar
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
