Stelviopasset

Stelviopasset, på italienska Passo dello Stelvio, på tyska Stilfser Joch eller Stilfserjoch, är ett pass i de Rätiska alperna. Det är beläget på gränsen mellan de italienska regionerna Lombardiet och Trentino-Sydtyrolen, några hundra meter söder om gränsen till Schweiz och cirka tio kilometer sydväst om Stelvio/Stilfs. Passet ligger på "riksvägen" SS 38, vilken förbinder Bormio med Bolzano – genom dalarna Valtellina och Val di Braulio väster om passet, samt Trafoital (it Val di Trafoi) och Vinschgau (it Val Venosta) öster om passet,.

Stelviopasset (Passo dello Stelvio)
Bergspass
Uppfarten från öster
Land	Italien
Region	Lombardiet Trentino-Sydtyrolen
Bergskedja	Rätiska alperna
Höjdläge	2 758 m ö.h.
Koordinater	46°31′43″N 10°27′10″Ö
Geonames	3166165
Stelviopassets läge i Alperna. Stelviopassets läge i Alperna.

Läge och historia

Passet är med sina 2 758 m ö.h.^[1] det högsta passet i Italien och det näst högsta passet med vägbeläggning i Alperna, efter det tolv meter högre franska Col de l'Iseran (2 770 m ö.h.). Det ligger just söder om Piz da las Trais Linguas ("trespråkstoppen"), så kallad för att den ligger där gränsen mellan det lombardiskspråkiga Lombardiet och det huvudsakligen tyskspråkiga Sydtyrolen^[2] (vilket före första världskriget tillhörde Österrike-Ungern), möter gränsen till Graubünden. Denna schweiziska kanton har tre officiella språk, och av dem var rätoromanska dominerande fram till mitten av 1800-talet. I Val Müstair, den kommun som Piz da las Trais Linguas ligger på gränsen till, hade tre fjärdedelar fortfarande rätoromanska som modersmål år 2000^[3].^[4]

Kring passets krön ligger några turist-/skidhotell och ett kapell (Chiesetta di Madonna della Neve uppfört 1937). Det första hotellet, Hotel Ferdinandshöhe (senare kallat Hotel Stilfserjoch^[5]), byggdes 1897.^[6] Från passet går även en kabinbana söderut (i två etapper), upp till ett skidområde med ytterligare ett par hotell och några skidliftar.^[7]

Vägen upp över passet anlades från 1820 till 1825. Detta var efter att Österrike tilldelats Lombardiet (tillsammans med Republiken Venedig) som kronland vid Wienkongressen 1814. När Kungariket Italien utropades 1861 anslöt sig Kungariket Lombardiet-Venetien till detta 1866.

Drygt en kilometer (fågelvägen – tre kilometer längs vägen) nordväst om passet, på SS38 mot Bormio, går en väg norrut. Den korsar gränsen till Schweiz vid Umbrailpasset (2 501 m.ö.h. – det högsta vägpasset i Schweiz), sydost om toppen Piz Umbrail, till Santa Maria Val Müstair.^[8]

Från öster (nordost) har vägen 48 hårnålskurvor (24,1 km lång, 1832 höjdmeter, 7,6 % i genomsnittlig stigning och som mest 13,7 % på 100 m^[9]). Från väster (sydväst) är antalet hårnålar 40 (20,8 km lång, 1532 höjdmeter, 7,4 % i genomsnitt och som mest 12 % på 100 m^[10]).^[11] Stelviopasset har vid flera tillfällen passerats i cykelloppet Giro d'Italia och då varit Cima Coppi (loppets högsta punkt – den som är först över krönet vinner ett speciellt pris som instiftades 1965 – förutom att det ger extra poäng i bergspristävlingen). När loppet går i maj är vägen genom passet vanligen omgiven av höga snödrivor^[12] (om den alls är framkomlig; passet hålls i normalfall stängt från tidigt i november till mitten av maj^[13]).

• 
  Vy över passet från Piz da las Trais Linguas. Bortom bebyggelsen vid själva passet ses pelarna till kabinbanan som leder upp till skidhotellen på över 3 000 meters höjd.
• 
  Stilfser Joch Bike Day 2013. I bakgrunden Rifugio Garibaldi på Piz da las Trais Linguas.
• 
  Turister i passet. (På skylten står 2760 m)
• 
  Några timmar senare har turisterna åkt.
• 
  Rifugio Garibaldi på Piz da las Trais Linguas.
• 
  Foto från 1881 som visar två diligenser som har stannat vid monumentet på krönet (som sedan 1866 markerade gräns mellan Österrike och Italien) - troligen för utbyte av post.
• 
  Vy över vägen på den (då) österrikiska sidan ur Roy Trevor, 1908, En route; a descriptive automobile tour through nine countries & over nineteen great passes of Europe.^[14]
• 
  Under första världskriget gick fronten mellan de italienska och österrikisk-ungerska styrkorna genom Stelviopasset. Här ett foto som visar det sönderskjutna Hotel Ferdinandshöhe.
• 
  Minnesmärke över de fallna i Guerra Bianca ("Vita kriget") eller Krieg in Fels und Eis ("Kriget bland klippor och is") 1915-1918.
• 
  Stelviopasset 1927.
• 
  Stelviopasset i augusti 1962. Det finns fortfarande snö kvar.
• 
  Vägen upp mot passet österifrån. Långt däruppe ser man Hotel Stilfersjoch.
• 
  Vägen (och kraftledningen) upp till passet från väster. Norrut (åt vänster) från byggnaderna går vägen mot Umbrailpasset.^[15]
• 
  Skidlift (släplift) upp mot Geisterspitze söder om Stelviopasset. Skidanläggningarna öppnar i juni (bilden är tagen den 23 augusti).

I Giro d'Italia

Minnesmärke över Fausto Coppi i passet.

Aldo Moser (bror till Francesco Moser) bär sin cykel genom genom ett snöskred som blockerade vägen 300 meter före mållinjen på passets krön under Giro d'Italia 1965.

Stelviopasset har ingått i Giro d'Italia nedanstående år (Stelviopasset innebär att etappmålet låg på krönet).

Herrar

1975 var det loppets sista etapp och således låg hela girots slutmål på krönet.

År	Datum	Etapp	Start - mål	Längd (km)	Först över krönet	Klättring från
1953	1 juni	20	Bolzano – Bormio	125	Fausto Coppi	öster
1956	7 juni	20	Sondrio – Merano	163	Aurelio Del Rio	väster
1961	10 juni	20	Trento – Bormio	275	Charly Gaul	öster
1965	4 juni	20	Madesimo – Stelviopasset	160	Graziano Battistini	väster
1967	10 juni	21	Trento – Tirano	220	Passet utgick på grund av snö[16][17]	öster
1972	8 juni	17	Livigno – Stelviopasset	88	José Manuel Fuente	öster
1975	7 juni	21	Alleghe – Stelviopasset	186	Francisco Galdós	öster
1980	5 juni	20	Cles – Sondrio	221	Jean-René Bernaudeau	öster
1984	5 juni	18	Lecco – Merano	252	Passet utgick på grund av snö[18][17]	väster
1988	6 juni	15	Bormio Spondigna – Merano 2000	132 83	Passet utgick på grund av snö[19][17]	väster
1991	11 juni	16	Tirano – Selva di Val Gardena	220	Passet utgick på grund av snö[20][17]	väster
1994	5 juni	15	Merano – Aprica	188	Franco Vona	öster
2005	22 maj	14	Egna – Livigno	210	José Rujano	öster
2012	26 maj	20	Caldes – Stelviopasset	219	Thomas De Gendt	väster
2013	24 maj	19	Ponte di Legno – Val Martello	139 0	Etappen utgick på grund av snöoväder[21][17]	väster
2014	27 maj	16	Ponte di Legno – Val Martello	139	Dario Cataldo	väster
2017	23 maj	16	Rovetta – Bormio	222	Mikel Landa	väster
2020	22 okt.	18	Pinzolo – Laghi di Cancano	209	Rohan Dennis	öster
2024	21 maj	16	Livigno Laas – Santa Cristina Valgardena	206 118	Passet utgick på grund av snö[22]	väster

Damer

År	Datum	Etapp	Start - mål	Längd (km)	Först över krönet	Klättring från
2010	10 juli	9	Livigno – Stelviopasset	68	Mara Abbott	väster

Se även

• Stelvio nationalpark

Referenser

Noter

1. Eller 2757 m.ö.h., eller 2760 - uppgifterna varierar. Den "officiella" skylten i vägkanten säger 2758 m.ö.h. - se foto på Mapio.net.
2. 2011 var 98,46 % av befolkningen i kommunen Stelvio/Stilfs tyskspråkig. Se ASTAT: Gemeindeprofil 095 Stilfs 2023 sid. 5.
3. Manfred Gross, Romansch - Facts and Figures, Lia Rumantscha, 2004, sid. 33. ISBN 3-03900-037-3.
4. Se karta på Freeride.se,
5. Hotel Ferdinandshöhe Stilfserjoch, 2760 m på Sagen-at Fotogalerie.
6. Stilfser Joch på kreiter.info.
7. Facility Map – Ski Slopes – Cross-Country Ski Slopes på Società Impianti Funiviari Allo Stelvio.
8. Se karta på Google Maps.
9. Passo dello Stelvio på ClimbFinder.
10. Passo dello Stelvio from Bormio på ClimbFinder.
11. The Stelvio Pass Road in Venosta Valley in South Tyrol på Vinschgau.net.
12. Se BikeRaceInfo.
13. Stelvio Pass på BormioBike.
14. Se, Roy Trevor, 1908, En route; a descriptive automobile tour through nine countries & over nineteen great passes of Europe plansch mellan sid. 72 och 73. Kapitel 5, "The Highest Pass in Europe", börjar på sid. 53.
15. Se Satellitbild på Google Maps.
16. Det snöade kraftigt dagen före och rutten från Trento till Tirano, som skulle passerat Gavia- och Stelviopassen, lades om helt till att i stället gå via Passo Tonale och Aprica.
17. Alberto Ferraris, Giro d’Italia, è la sesta volta che lo Stelvio non si fa (giugno compreso), BiciSport 21 maj 2024.
18. Rutten från Lecco till Merano över Stelviopasset lades på grund av snöfall och lavinfara om till att i stället gå över Passo Tonale och Passo Palade.
19. Dagen innan, då man körde över Gaviapasset, hade det snöat kraftigt och snödrivorna på vägen över Stelviopasset gjorde att man flyttade fram starten från Bormio till Spondigna som ligger efter nerfarten från Stelvio. Se "1988: Passo dello Stelvio (2,758 m / 9,049 ft), was not climbed" på Cycling Passion: Cima Coppi history (1965-1989).
20. Rutten från Tirano till Selva di Valgardena över Stelviopasset lades på grund av lavinfara om till att i stället gå över Passo Tonale och Passo Palade.
21. Rutten från Tirano till Selva di Valgardena över Stelviopasset lades under pågående lopp om på grund av oväder till att i stället gå över Passo Tonale och Passo Castrin, men inte heller detta gick att genomföra, så etappen fick avbrytas och utgå helt.
22. På grund av snöläget och lavinfaran lades bansträckningen om så att den vek av genom Umbrailpasset innan den nådde ända upp till Stelviopasset (se Barry Ryan, Risk of avalanches forces Giro d'Italia to cut the Stelvio Pass from stage 16, CyclingNews 14 maj 2024). Även denna rutt fick sedan på grund av snöfall och kyla ändras på tävlingsdagen (se Giro d' Italia: Official Press Release Stage 16, 21 maj 2024).

Allmänna källor

• Stelvio i Den Store Danske
• Stelvio på Giro d'Italias officiella webbplats.
• Passo dello Stelvio på BikeRaceInfo
• Passo dello Stelvio på ProCyclingStats

Externa länkar

• Passo dello Stelvio - Prato (österifrån) och Passo dello Stelvio - Bormio (västerifrån) på ClimbByBike.
• Stilfserjoch i Historisches Lexikon der Schweiz.
• Paolo Savoldelli och Massimo Boglia cyklar upp till passet på västsidan från Bormio på YouTube.
• En inspelning av en färd till passet på östsidan från Prato på YouTube.
• Satellitbild på Google Maps.