Loading AI tools
svensk kunglig riddarorden Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Nordstjärneorden (NO), officiellt Kungliga Nordstjärneorden[4], är en svensk kunglig orden som 1975–2022 delades ut av regeringen till utländska medborgare eller statslösa personer som gjort personliga insatser för Sverige. Sedan 1 januari 2023 delas den ut till svenska och utländska medborgare samt statslösa genom beslut av Kungl. Maj:ts Orden på förord av regeringen[5][6]. Kungl. Maj:ts Orden är de svenska statsordnarnas gemensamma organisation. Stormästare för Nordstjärneorden är Sveriges monark. Orden delades efter ordensreformen 1975 inte ut till svenska medborgare[7], men i maj 2018 meddelade sex ledamöter i Konstitutionsutskottet att ordensväsendet skulle ses över och att svenska medborgare återigen skulle kunna förlänas svenska ordnar och att tilldelningar av utmärkelser inom Nordstjärneorden, Vasaorden och Svärdsorden skulle återupptas.[8] Konstitutionsutskottets betänkande, 2021/22:KU39, kom 9 juni 2022 och den 15 juni 2022 fattade riksdagen beslut om att återinföra ordensväsendet, vilket innebar att förlänandet av Nordstjärneorden till svenska medborgare återinfördes 1 januari 2023.[9]
Kungliga Nordstjärneorden | |
Stora ordenstecknet och storkorskraschan. | |
Utdelas av | Sveriges monark |
---|---|
Typ | Statsorden, Kunglig förtjänst- och riddarorden |
Band | 1748–1975; 2023: Svart 1975–2022: Blått, med gula kanter[1] |
Motto | Nescit occasum |
Dag | 28 april |
Behörighet | Före 1975: svenska och utländska medborgare samt Svenska kungahuset Efter 1975: Svenska kungahuset, utländska medborgare och statslösa. Återinförd för svenska medborgare 1 februari 2023. |
Utdelas för | Före 1975: För medborgerliga förtjänster, ämbets- eller tjänstemannagärning, vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga inrättningar. Efter 1975: Personliga insatser för Sverige eller för svenskt intresse. |
Status | Aktiv |
Stormästare | Kung Carl XVI Gustaf |
Kansler | Svante Lindqvist |
Grader | 5 |
Förkortning(ar) | NO |
Statistik | |
Instiftad | 1748 |
Första utdelning | 1748 |
Senaste utdelning | 21 mars, 2024[2] |
Rang | |
Nästföljande (högre) | Svärdsorden |
Nästföljande (lägre) | Vasaorden |
Nordstjärneordens släpspänne[3]. |
Nordstjärneorden har fem värdigheter. Bandet är i svart. Den hade mellan 1975 och 2022, för utländska medborgare och statslösa, blått band med gula kanter.[10] Ordens devis är Nescit occasum (latin: "den vet inte av någon nedgång") vilket syftar på Polstjärnan (Nordstjärnan) som är fixerad på himlavalvet. Till orden hör även Nordstjärnemedaljen.
Nordstjärneorden instiftades 1748 tillsammans med Serafimerorden och Svärdsorden efter beslut av sekreta utskottet på kanslipresident Carl Gustaf Tessins initiativ. Den 23 februari 1748 skrevs de av riksrådet utarbetade statuterna under av kung Fredrik I. Nordstjärneorden var tänkt att vara en belöning för medborgerliga förtjänster, ämbets- eller tjänstemannagärning, vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga inrättningar. Den hade ursprungligen två grader, kommendör och riddare, och svart band. Genom ordensreformen 1952 kan orden även utdelas till kvinnor, dessa benämns dock inte riddare, utan ledamot.
Sedan 1995 kan orden delas ut även till medlemmar av kungahuset. Berömda mottagare av orden har varit Christopher Polhem (kommendör 1748),[11] Jonas Alströmer (riddare 1748),[12] Carl von Linné (riddare 1753), H.C. Andersen (1878), Olof Molander (kommendör 1953), Greta Garbo (kommendör 1983),[13] Susan Sontag (2004), Jennifer Granholm (kommendör av första klassen 2010) och Christopher O'Neill (kommendör 2013).[14]
När en mottagare av Nordstjärneorden dör, skall ordenstecken samt eventuell kedja, i enlighet med ordens statuter, återsändas till skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, då de inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.[17]
En person kunde i vissa, sällsynta fall förlänas med en briljanterad orden. Vanligtvis inträffade detta om personen gjort konungen eller kungafamiljen något personligt. Till skillnad mot de ordinarie ordenstecknen så hade de briljanterade ordenstecknen en särställning. Dels var ordenstecknen personlig egendom och behövde inte återsändas till kungen vid innehavarens död, dels skulle innehavaren även bära de lägre graderna trots att en högre tilldelats.
Kvinnor och präster sågs traditionellt inte som "stridande" och kallades således inte Riddare, utan istället Ledamot av andliga ståndet för präster och Ledamot för kvinnor. Nordstjärneorden har fem grader:[7]
När Sverige införde riddarordnar 1748 blev endast en härold för Serafimerorden utsedd, det dröjde till 1785 innan de andra ordnarna fick sina egna härolder. Härolderna bar speciella häroldskåpor och bar alltid den egna ordens ordenstecken på bröstet (se bild nedan). Ämbetet som Nordstjärneordens härolder var obesatt från 1868,[24] och Nordstjärneordens härolder avskaffades med 1952 års ordensstadgar. Dock fanns Serafimerordens härolder samt den av Gustav III 1780 införda rikshärolden, som även fungerade som härold för Kungl. Maj:ts orden kvar till ordensreformen 1974.[25]
De svenska riddarordnarna hade alla ordensdräkter, som de som uppnått kommendörsgrad kunde bära. Senaste gången som ordendräkt bars var vid Oscar I:s kröning 1844. Nordstjärneordens dräkt som fastställdes 1762 var i rött siden, med vita detaljer, och över axlarna bars en slängkappa i rött med vita kanter i siden och sammet. Runt livet bars ett skärp i vitt. Från 1778 fick dräkten samma snitt som den nationella dräkten som instiftades av Gustaf III.[26]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.