Loading AI tools
skönlitterär författare Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Nikos Kazantzakis, född 2 mars (18 februari enl. g.s.) 1883 i Heraklion, Kreta, död 26 oktober 1957 i Freiburg, Baden-Württemberg, Tyskland, var en grekisk författare, poet, översättare, dramatiker och filosof.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Nikos Kazantzakis | |
 | |
| Född | Νίκος Καζαντζάκης 2 mars (18 februari enl. g.s.) 1883 Heraklion, Kreta, Grekland |
|---|---|
| Död | 26 oktober 1957 (74 år) Freiburg, Baden-Württemberg, Tyskland |
| Begravd | Heraklion |
| Medborgare i | Grekland[1] |
| Utbildad vid | Atens universitet, doktorsexamen Ursulines Skole i Naxos[2]  |
| Sysselsättning | Manusförfattare, filosof, dramatiker[3], författare[3], politiker, poet[3], översättare, journalist, prosaist |
| Befattning | |
| Grekisk minister utan portfölj, Regeringen Themistoklis Sofoulis 1945 (1945–1946) | |
| Maka | Galateia Kazantzakē (g. 1911–1926) Heleni Kazantzaki (g. 1945–1957) |
| Utmärkelser | |
| Græske statslitteraturpris (1956) | |
| Namnteckning | |
 | |
| Webbplats | kazantzakis-museum.gr |
| Redigera Wikidata | |
Kazantzakis studerade juridik i Aten och bodde flera år i Paris där han studerade statskunskap och filosofi och bland annat följde filosofen Henri Bergsons föreläsningar. Efter andra världskriget verkade han som departementschef och minister. Från 1946 bodde han utomlands, främst på Franska rivieran. Han skrev på franska och nygrekiska. Han debuterade 1906 med skådespelet Ximerónei och berättelsen Ophis kai Krino. Han har förutom romaner skrivit om Bergson och Nietzsche[4], reseskildringar, skådespel och verseposet Odysseia, 1938.
På hans gravsten i Heraklion står:
| ” |
|
„ |
Hans mest kända verk är Víos kai politeia tou Aléxi Zorbá, 1946 (Spela för mig, Zorbas, 1949) och O teleftaíos pirasmós, 1955 (Kristi sista frestelse, 1988), som både blivit berömda filmer, se Zorba och Kristi sista frestelse.
Kazantzakis var nominerad till Nobelpriset i litteratur fjorton gånger åren 1947 till 1957.[5]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
