Nederländska
germanskt språk / From Wikipedia, the free encyclopedia
Nederländska eller holländska[1] (Nederlands (fil)) är ett västgermanskt språk av lågfrankiskt ursprung. Det talas främst i Nederländerna och Belgien, samt i dessa länders före detta kolonier.
Snabbfakta Talas i, Region ...
Nederländska | |
Nederlands | |
Talas i | ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() (Nord-Pas-de-Calais) |
---|---|
Region | norra Europa, Sydafrika, Sydamerika, Västindien |
Antal talare | 23 miljoner |
Status | stabilt |
Språkfamilj | Indoeuropeiska språk |
Officiell status | |
Officiellt språk i | ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Länder och territorier med ett betydande antal talare: ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Språkmyndighet | Nederlandse Taalunie (Nederländska språkunionen) |
Språkkoder | |
ISO 639‐1 | nl |
ISO 639‐2 | dut (B) nld (T) |
ISO 639‐3 | nld – Nederländska / flamländska |
SIL | DUT |
Stäng
Den variant av nederländska som talas i norra och sydvästra Belgien kallas för flamländska. Holländska och flamländska betraktas som olika dialekter av samma språk, där det flamländska ordförrådet använder fler lånord från franskan, medan det holländska ordförrådet använder fler lånord från engelskan och möjligen från tyskan.