Nationalkonservatism
From Wikipedia, the free encyclopedia
Nationalkonservatism betecknar politiska och sociala rörelser inom konservatism som förespråkar en självständig nationalstat. Nationalkonservatismen avvisar europeisk integration och förespråkar bevarandet av nationalstaten och dess kulturella identitet.[1]
Del av en serie om Konservatism |
|
![]() | |
Varianter | |
Frihetlig · Grön · Kultur · Liberal | |
Principer | |
Auktoritet · Disciplin · Elitism (Aristokrati |
|
Filosofer | |
Bonald · Burke · Carlyle · Chateaubriand |
|
Statsmän | |
Adams · Adenauer · Bismarck · Churchill | |
Nationalkonservativa partier favoriserar vanligen social stabilitet, och traditionella sociala, etiska och religiösa värden.[1] Dess anhängare i Europa är ofta socialkonservativa som förespråkar en restriktiv invandring samt är skeptiska till EU.[1][2]