![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fb/Nasafj%25C3%25A4ll_-_KMB_-_16000300022491.jpg/640px-Nasafj%25C3%25A4ll_-_KMB_-_16000300022491.jpg&w=640&q=50)
Nasafjälls silververk
silverutvinning i Pite lappmark 1635–1659 och 1770–1810 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Nasafjälls silververk var en silverutvinning i Pite lappmark som pågick under två perioder, 1635–1659 och 1770–1810. Malmen bröts på Nasafjället (Sillbanássja) strax öster om gränsen mot Norge. Smältningen skedde under den första perioden i Silbojokk vid Sädvvájávrre i Skellefteälven, under den andra perioden i Adolfström vid Laisälven. Anläggningarna kallades också för Piteå silververk. Det var den första större mineralutvinningen i övre Norrland och ledde till bildandet av ett tionde bergmästardöme.
- Uppslagsordet ”Silbojokk” leder hit. För en tidigare församling, se Silbojokks församling. För en tidigare kyrkobyggnad, se Silbojokks kyrka.
Nasa silvergruva | |
Gruvområde | |
Flygbild över det gamla gruvområdet. | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Lappland |
Län | Norrbotten |
Kommun | Arjeplog |
Socken | Arjeplog |
Koordinater | 66.47467°N 15.40167°Ö / 66.47467; 15.40167 |
Kulturmärkning | |
Fast fornlämning | |
- FMIS beteckn | 362:1 |
Information från FMIS. | |
Nasafjälls silververk | |
Hytt- och hammarområde | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Lappland |
Län | Norrbotten |
Kommun | Arjeplog |
Socken | Arjeplog |
Koordinater | 66.48505°N 16.38569°Ö / 66.48505; 16.38569 |
Kulturmärkning | |
Fast fornlämning | |
- FMIS beteckn | 368:1 |
Information från FMIS. | |
Den totala produktionen uppgick under den första perioden till ungefär 860 kilo silver och 255 ton bly.[1] Under den andra perioden producerades drygt 110 kilo silver och 21 ton bly.[2]
Nasafjällsverket har fått dåligt eftermäle eftersom verksamheten under den första perioden bedrevs med tvångsrekryterad arbetskraft. Själva gruvbrytningen utfördes till stor del av män från kustsocknarna som uttagits till krigstjänst.[3] Malmtransporterna sköttes av samer med rendragna ackjor (renforor). De fick ersättning för arbetet, men kunde inte själva välja om de skulle utföra skjutsarna.[4] Renskötseln blev lidande och många samer lämnade regionen, vilket ledde till att de som blev kvar fick tjänstgöra i allt längre perioder och utsattes för allt hårdare press.[5] Många är berättelserna om de hårda bestraffningar och tvångsåtgärder som samerna utsattes för med anledning av Nasafjälls silververk. Det finns dock få belägg för vilka åtgärder som faktiskt vidtogs.[6][7]