Nageia nagi[2] är en barrträdart som först beskrevs av Carl Peter Thunberg, och fick sitt nu gällande namn av Carl Ernst Otto Kuntze. Nageia nagi ingår i släktet Nageia och familjen Podocarpaceae.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
| Nageia nagi Status i världen: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Barrväxter Pinopsida |
| Ordning | Tallordningen Pinales |
| Familj | Podocarpaceae |
| Släkte | Nageia |
| Art | Nageia nagi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Nageia nagi | |
| Auktor | (Thunb.) Kuntze |
| Synonymer | |
|
Podocarpus ovatus (Gordon) Henkel & W. Hochst. Podocarpus nankoensis Hayata Podocarpus nagi var. ovatus (Gordon) Makino Podocarpus nagi var. koshunensis Kaneh. Podocarpus nagi var. caesius (Maxim.) Makino Podocarpus nagi (Thunb.) Pilg. Podocarpus nageia R. Br. ex Endl. Podocarpus koshunensis (Kaneh.) Kaneh. Podocarpus japonicus J. Nelson Podocarpus grandifolius Endl. Podocarpus formosensis var. koshuensis (Kaneh.) Merr. & Yamam. Podocarpus formosensis Dummer Podocarpus cuspidatus Endl. Podocarpus caesius Maxim. Nageia ovata Gordon Nageia nankoensis (Hayata) R.R. Mill Nageia nagi var. koshuensis (Kaneh.) D.Z. Fu Nageia nagi var. formosensis (Dummer) Silba Nageia grandifolia (Endl.) Gordon Nageia formosensis (Dummer) C. N. Page Nageia cuspidata (Endl.) Gordon Nageia caesia (Maxim.) Kuntze Decussocarpus nagi var. formosensis (Dummer) Silba Decussocarpus nagi (Thunb.) de Laub. Dammara veitchii Henkel & W. Hochst. Agathis veitchii (Henkel & W. Hochst.) Seward & Ford | |
I Japan där trädet förekommer används det mycket som bränsle.[5] Förutom Japan förekommer arten i Kina i provinserna Fujian, Guangdong, Guangxi, Zhejiang, Sichuan, Hainan, Hunan och Jiangxi samt på Taiwan. Den växer i kulliga regioner och i bergstrakter mellan 200 och 1200 meter över havet. Nageia nagi ingår i städsegröna och lövfällande skogar tillsammans med Taxus chinensis, Cephalotaxus fortunei, Keteleeria fortunei, Fokienia hodginsii, Pseudotsuga sinensis, Pseudotsuga japonica och Tsuga sieboldii. Den hittas även bredvid arter av släktena Castanopsis och Quercus. I torra området hittas arten vid vattendrag.[1]
Arten är sällsynt i naturen. Den hittas oftare i trädodlingar. IUCN listar arten som nära hotad (NT).[1]
Bildgalleri
Källor
Externa länkar
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
