![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Mustafa_Abd%25C3%25BClcemil_K%25C4%25B1r%25C4%25B1mo%25C4%259Flu.jpg/640px-Mustafa_Abd%25C3%25BClcemil_K%25C4%25B1r%25C4%25B1mo%25C4%259Flu.jpg&w=640&q=50)
Mustafa Dzjemilev
sovjetisk dissident, krimtatarisk ukrainsk politiker / From Wikipedia, the free encyclopedia
Mustafa Abdülcemil Dzjemilev (krimtatariska: Mustafa Abdülcemil Cemilev, Мустафа Абдульджемиль Джемилев, ryska: Мустафа́ Абдулджеми́ль Джеми́лев, ukrainska: Мустафа́ Абдульджемі́ль Джемі́лєв), född 13 november 1943, Ai-Serez (nu Mizhritjtjya), Autonoma socialistiska sovjetrepubliken Krim, Ryska SFSR, Sovjetunionen, är en krimsk/ukrainsk politiker som under lång tid ansågs som folklig ledare för de 250 000 krimtatarerna, som numera leds av Refat Tjubarov. Dzjemilev sitter i Ukrainas parlament för Petro Porosjenko-blocket och satt tidigare för Folkrörelsen för Ukraina, Vårt Ukraina – Folkets självförvarsblock och Fäderneslandsförbundet.
Mustafa Dzjemilev | |
![]() | |
Född | 13 november 1943 (80 år) Ay-Serez |
---|---|
Medborgare i | Sovjetunionen och Ukraina |
Sysselsättning | Politiker, dissident |
Befattning | |
Medlem av Mejlis for Krimtatarerne (1991–2013) Medlem av Verchovna Rada tredje Verchovna Rada (1998–2002)[1] Medlem av Verchovna Rada fjärde Verchovna Rada (2002–2006)[2] Medlem av Verchovna Rada femte Verchovna Rada (2006–2007)[3] Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (2006–2015)[4] Medlem av Verchovna Rada sjätte Verchovna Rada (2007–2012)[5] Medlem av Verchovna Rada sjunde Verchovna Rada (2012–2014)[6] Medlem av Verchovna Rada åttonde Verchovna Rada (2014–2019) Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (2015–)[4] Medlem av Verchovna Rada nionde Verchovna Rada (2019–) | |
Politiskt parti | |
Europeisk solidaritet | |
Utmärkelser | |
Hedersdoktor (1996)[7] Nansenpriset (1998)[8] Fjärde klass av Jaroslav den vises orden (2003)[9] Hedersdiplom från Ukrainas ministerkabinett (2003)[10] Victor Gollancz-priset (2005)[11] Orden "För intellektuell tapperhet" (2007)[12] Rättvisans ljus (2011)[13] Republikorden (2014)[14][15] Hedersdoktor (2014)[16] Solidaritetspriset (2014)[17] Hedersdoktor (2014)[18] Litauens förtjänstorden (2015)[19] Hedersdoktor (2016)[20] Ukrainas frihetsorden (2018)[21] Medaile ministra zahraničních věcí Za zásluhy o diplomacii (2020)[22] Folkets hjälte i Ukraina-orden Namngivet skjutvapen | |
Redigera Wikidata |
Dzjemilev växte upp i Uzbekistan sedan krimtatarerna hade deporterat från Krim i slutet av det andra världskriget. Han återkom till Krim 1989.
Den ryska ockupationsmakten i Krim förklarade Dzjemilev för persona non grata på halvön.[23] Dzjemilev befann sig under Krims genomförda folkomröstning 2014 i Turkiet. Där höll han sedan, efter att det preliminära resultatet av folkomröstningen offentliggjorts, en gemensam presskonferens med Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoğlu. Dzjemilev förklarade där att Krimtatarernas mejlis (krimtatarernas högsta beslutande organ) i likhet med Turkiet betraktade folkomröstningen som olaglig och hävdade att resultatet hade manipulerats av Ryssland.[24] Han hade innan valet uppmanad alla krimtatarer att bojkotta omröstningen.[25] Ryssland utfärdade 22 april 2014 ett förbud för Dzjemilev att besöka Krim i fem år för hets mot folkgrupper och extremism.[26]