Mogulharemet

Mogulharemet var de muslimska mogulkejsarnas harem i det indiska mogulriket (1526–1857), och utgjorde den avskilda del av mogulkejsarnas palats där deras kvinnliga släktingar, hustrur och slavkonkubiner levde. Det upplöstes 21 september 1857 efter belägringen av Delhi.

Entrance to the harem at the Mughal city of Fatehpur Sikri.

Hierarki

Kvinnliga släktingar

Haremets hierarki bestod av mogulkejsarens hustrur och kvinnliga släktingar, som kom före hans konkubiner i rang. Kvinnornas barn levde där, ifråga om sönerna dock bara under de första åren av sin levnad.

Konkubiner

Konkubinerna hade normalt sett kommit dit som presenter och kunde utgöra ett stort antal: kejsar Akbar den store ska ha haft femtusen haremskvinnor.

Personal

Det fanns en stor mängd personal: hovdamer, tjänsteflickor, kockar, ämbetsmän och vakter, alla kvinnor eller eunucker. Haremet bevakades av eunucker och kvinnliga vakter med titeln urdubegis.^[1]

Levnadsvillkor

Haremskvinnorna levde under purdah och fick sällan lämna haremet eller ha kontakt med män. Det förekom dock att de lämnade haremet för att göra kejsaren sällskap på utflykter, eller för att göra religiösa pilgrimsfärder. De färdades då i täckta bärstolar.

Inuti haremet fanns trädgårdar som kvinnorna kunde vistas i. Åtminstone kejsarens kvinnliga släktingar hade möjlighet att också sköta en omfattande affärsverksamhet inifrån haremet utan att behöva lämna det, med eunucker som mellanhänder.

Genom sin närhet till kejsaren hade individuella haremskvinnorna möjlighet till att utöva inflytande över politiken.

Se även

• Kejserliga haremet
• Kejserliga haremet (Kina)
• Ma malakat aymanukum
• Slaveri inom islam
• Abbasidernas harem
• Safavidernas harem
• Qajardynastins harem

Källor

1. Hambly, Gavin (1998). "Chapter 19: Armed Women Retainers in the Zenanas of Indo-Muslim Rulers: The case of Bibi Fatima". In Hambly, Gavin (ed.). Women in the medieval Islamic world : Power, patronage, and piety (1st ed.). New York: St. Martin's Press. s. 429–467. ISBN 0312224516.

• Sen Gupta, S. (2019). MAHAL: Power and Pageantry in the Mughal Harem. Indien: Hachette India.
• A Companion to the Global Renaissance: Literature and Culture in the Era of Expansion, 1500-1700. (2021). Storbritannien: Wiley.
• Women and Slavery: Africa, the Indian Ocean world, and the medieval north Atlantic. (2007). Grekland: Ohio University Press.
• Mukherjee, S. (2001). Royal Mughal ladies and their contributions. Indien: Gyan Publishing House.
• Richards, J. F. (1993). The Mughal Empire. Storbritannien: Cambridge University Press.
• Lal, R. (2005). Domesticity and Power in the Early Mughal World. Storbritannien: Cambridge University Press.
• Findly, E. B. (1993). Nur Jahan: Empress of Mughal India. Storbritannien: Oxford University Press.
• Duindam, J. (2016). Dynasties: A Global History of Power, 1300-1800. Storbritannien: Cambridge University Press.
• Das, N. (2023). Courting India: Seventeenth-Century England, Mughal India, and the Origins of Empire. Storbritannien: Pegasus Books.
• Nath, R. (1982). History of Mughal Architecture: The transitional phase of colour and design, Jehāngīr, 1605-1627 A.D. Indien: Abhinav.
• Faroqhi, S. (2019). The Ottoman and Mughal Empires: Social History in the Early Modern World. Storbritannien: Bloomsbury Publishing.
• Slavery and Bonded Labor in Asia, 1250–1900. (2021). Nederländerna: Brill.