Mittatlantiska ryggen
From Wikipedia, the free encyclopedia
Mittatlantiska ryggen, även Mittatlantiska spridningsryggen och Atlantiska centralryggen är en mittoceanisk rygg bestående av en ca 20 000 kilometer lång och 1 000 kilometer bred bergskedja[1] där de eurasiska, afrikanska, nord- och sydamerikanska kontinentalplattorna skiljs åt. Den löper tvärs genom Island, genom Mývatnområdet i norr ner till Västmannaöarna i söder, och vidare söderut genom Atlanten. Azorerna (1 500 km väster om Lissabon) är toppar på ryggen. Andra öar på ryggens topp är Ascension, Tristan da Cunha och Jan Mayen.[1] Vid ekvatorn finns mellan två kontinentalplattor Romancherännan, som når ett djup av 4 500 m.[1]
Eftersom kontinentalplattorna rör sig och långsamt är på väg ifrån varandra, uppstår det sprickor i jordskorpan där magmamassor från jordens inre tränger upp till ytan. Ryggen utökas med en hastighet av ungefär 2,5 cm per år.[2]