Magnus Ladulås
kung av Sverige 1275–1290 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Magnus Ladulås, egentligen Magnus Birgersson, född omkring 1240, död 18 december 1290 på Visingsö, var kung av Sverige 1275–1290. Magnus var son till Birger jarl och Ingeborg Eriksdotter. Han var gift med Helvig av Holstein och far till bland andra efterträdaren Birger Magnusson.[1]
Snabbfakta Regeringstid, Efterträdare ...
Magnus Ladulås | |
---|---|
1400-talsporträtt av kung Magnus på en vindsvägg i Riddarholmskyrkan i Stockholm | |
Regeringstid | 1255–1275 |
Efterträdare | Erik Birgersson |
Regeringstid | 22 juli 1275–18 december 1290 (15 år och 149 dagar) |
Kröning | 24 maj 1276 i Gamla Uppsala kyrka |
Företrädare | Valdemar Birgersson |
Efterträdare | Birger Magnusson |
Gemål | Helvig av Holstein |
Barn | Erik Ingeborg Birger Erik Valdemar Rikissa |
Ätt | Bjälboätten |
Far | Birger jarl |
Mor | Ingeborg Eriksdotter |
Född | Omkring 1240 |
Religion | Romersk-katolska kyrkan |
Död | 18 december 1290 Näs slott på Visingsö i Vättern |
Begravd | Riddarholmskyrkan i Stockholm |
Sigill med inskriften "Magnus Dei Gratia Rex Sweorum". | |
Magnus Ladulås sekret | |
Kung Magnus Ladulås heraldiska vapen. Blasonering: "Ett upprest gående krönt lejon i guld över tre ginbalkar i silver på blå sköld bestrött med röda hjärtan". |
Stäng
Snabbfakta
Föregås av Förhistorien Valdemar Birgersson 1250-1275 Magnus Ladulås 1275–1290 Birger Magnusson 1290–1318 Magnus Eriksson 1319-1364 Albrekt av Mecklenburg 1364–1389
|
Stäng