Mästaren och Margarita
roman av Michail Bulgakov / From Wikipedia, the free encyclopedia
Mästaren och Margarita (rysk originaltitel: Мастер и Маргарита, Master i Margarita) är en roman av Michail Bulgakov, som först publicerades postumt efter hans död; 30 år efter den skrevs, som följetong i tidskriften Moskva 1966–1967, vilken väckte stor uppmärksamhet. Dock publicerades den med talrika strykningar och förkortningar, vilket innebar att 12% av texten försvann. [1] Boken kom som samlingsvolym 1967. Boken publicerades först 1973 i sin ocensurerade version. Bulgakov arbetade med Mästaren och Margarita från 1928 och fram till sin död 1940. Texten var praktiskt taget färdigskriven i oktober 1937, därefter skedde redaktionella ändringar. [1] Hustrun Jelena Bulgakova skrev 1 mars 1938 i dagboken: ”För M.A står nu romanens titel klar ’Mästaren och Margarita’. Något hopp om att få den tryckas finns inte. Trots det redigerar M.A romanen, fortsätter arbeta på den och vill avsluta den i mars. Arbetar på nätterna.” [1]
Mästaren och Margarita | |
Förstaupplaga av Mästaren och Margarita (1967). | |
Författare | Michail Bulgakov |
---|---|
Originaltitel | Мастер и Маргарита |
Originalspråk | Ryska |
Översättare | Lars Erik Blomqvist |
Land | Sovjetunionen |
Genre | Fantastik, fars, kärlek, satir |
Förlag för förstautgåvan | Posev |
Utgivningsår | 1966–1967 (följetong), 1967 (i en volym), 1973 (ocensurerad) |
Först utgiven på svenska | 1971 |
Utmärkelser | Århundradets 100 böcker enligt Le Monde |
I romanen finns svidande kritik av det sovjetiska systemet i romanform. Bulgakov råkade flera gånger i blåsväder, men Josef Stalin uppskattade hans författarskap, särskilt hans pjäs Familjen Turbins dagar och ingrep personligen till författarens förmån.
Mästaren och Margarita är en av de mest lästa ryska 1900-talsromanerna och tillförde en helt ny dimension till den ryska litteraturen. Den har dramatiserats och filmatiserats många gånger.