Loading AI tools
neapolitansk sång Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Luciasången är en sång med tre texter på svenska som sjungs till en neapolitansk (italiensk) melodi. Originalet har på neapolitanska inledningsorden Comme se frícceca la luna chiena! och på italienska Sul mare luccica l’astro d’argento och titeln Santa Lucia.[1]
| Luciasången | |
 | |
| Genre | Neapolitansk sång |
|---|---|
| Originalspråk | italienska och neapolitanska |
| Kompositör | Teodoro Cottrau |
| Textförfattare | Teodoro Cottrau |
| Publicerad | 1849 |
| Ljudfil(er) Pianoinspelning | |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Musiken och texten anges ofta vara komponerad eller nedtecknad 1835 av den italienske tonsättaren Teodoro Cottrau (1827–1879). Det är troligen snarare så att Cottrau, som var son till den franskitalienske kompositören och sångsamlaren Guillaume Louis Cottrau (1797–1847) nedtecknade och översatte sången från neapolitanska till italienska. Cottrau publicerade sången som ”Barcarolla” 1849.
Texten är lagd i munnen på skepparen till en liten slup eller utfärdsbåt, som (åtminstone i sångens början) ligger vid kaj i Neapel. Han ropar in passagerare genom att lyriskt beskriva hur fager stadsdelen Santa Lucia är från havet. "Tu sei l'impero dell'armonia, Santa Lucia!” – ”Du är harmonins rike, Santa Lucia.”
Än i dag gäller, att från centrala Neapel skjuter den lilla halvön Santa Lucia ut i Neapelbukten. På denna halvö finns dels en pittoresk gammal borg, Castel dell’Ovo (byggd 1128), dels en liten skyddad hamn för mindre fartyg och småbåtar. Egentligen tycks borgen ligga på en liten ö, som via en kort bro fogats samman med centrala Neapels gatunät. Det är viktigt att betona, att den ursprungliga sången inte alls nämner helgonet, utan handlar om denna ö eller halvö, som är vackrast från sjösidan och därför bäst bör beskådas på litet avstånd ifrån en båt. I bakgrunden har man även vulkanen Vesuvius och det hänförande landskapet runt omkring som en vacker inramning.
Sohlmans musiklexikon skriver att ”det är obekant hur sången kommit till Sverige”.[2] Efter ett besök 1852 i Italien synes dock Gunnar Wennerberg ha fört med sig melodin till Sverige.[3] Wennerberg befinner sig i Rom 1852 och skriver, efter en resa ”med Molin och en doktor R. i vagn ute på Appiska vägen”:[4]
Därefter citerar han den italienska texten. Signe Taube skriver: ”Här skref han upp alla de många verserna på denna ’Santa Lucia’ som allt sedan dess gått öfver hela världen, sjungen så ofta och halad på positiv hvarhelst en mörkögd italienare dragit fram.”[4]
Fredrika Bremer skriver i sin Lifvet i gamla verlden:[5]
Sedan följer sex verser i Bremers egen översättning och därefter originaltexten under rubriken ”Vera Barcarola Popolare. Il Barcajuolo di Santa Lucia.”
En del av sången är citerad i Viktor Rydbergs Romerska sägner som utkom 1877:
I USA publicerade M. McCaffrey från Baltimore en tidig version av sången, med text på engelska av Thomas Oliphant. Bland de globalt mer berömda versionerna finns en av operasångaren Enrico Caruso. Sången har också spelats in av Elvis Presley och utkommit på albumet Elvis for Everyone! år 1965.
I det tidigare Tjeckoslovakien gjordes melodin berömd med texten Krásná je Neapol, som sjöngs av Waldemar Matuška.
Visan spreds till Sverige i början av 1900-talet och blev mycket populär och de flesta översättningarna var trogna det italienska originalet. En av dem började ”Aftonens stjärna havet bestrålar”, men då luciafirandet började spridas under 1920-talet fick visan texter som skulle passa det svenska luciafirandet.[1] Den första text som hade anknytning till luciafirande publicerades i en skolsångbok 1921 och började ”Nu stråla tända ljus uti din krona”.[1]
Tre texter på svenska är numera särskilt vanliga vid luciafirandet.
Flera skämtsamma varianter cirkulerar på skolgårdarna, som ”Sankta Lucia, skänk mig en tia, tian var trasig, Lucian var knasig”, eller "Sankta Lucia, ge mig en tia, men inte en femma, för det har jag hemma".[1]
Alex Garff skrev en text på danska som heter Nu bæres lyset frem. Denna version är den mest använda i Danmark.
En annan text, Kärlek på svenska och italienska, skrevs av Emil Norlander och spelades in 1912 av Ernst Rolf som B-sida till "Tess lörda'n".[11]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
