![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/Loxodrome.svg/langsv-640px-Loxodrome.svg.png&w=640&q=50)
Loxodrom
From Wikipedia, the free encyclopedia
En Loxodrom (av grekiska λοξός, loxos, skev, böjd åt sidan, och δρόμος, dromos, lopp)[1] är inom geometrin en kroklinje, som på en sfär, eller sfäroid, dras så, att den skär alla genom båda polerna gående cirklar, eller ellipser, (det vill säga meridianer) under konstant vinkel.[2], det vill säga håller konstant kompasskurs[3]. Loxodromen har formen av en spiral, som asymptotiskt närmar sig polerna.
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/Loxodrome.svg/640px-Loxodrome.svg.png)
En loxodrom har många intressanta matematiska egenskaper. Den undersöktes redan av portugisen Pedro Nunes (1567), men först efter differentialkalkylens upptäckt underkastades den en utförligare behandling, särskilt av Jakob Bernoulli och Maclaurin.