Louis Andriessen, född 6 juni 1939 i Utrecht, död 1 juli 2021 i Weesp i Noord-Holland, var en nederländsk tonsättare.
| L.J. Andriessen | |
 Louis Andriessen i april 1983 | |
| Född | 6 juni 1939[1][2][3] Utrecht, Nederländerna |
|---|---|
| Död | 1 juli 2021[4][5] (82 år) Weesp, Noord-Holland, Nederländerna |
| Medborgare i | Konungariket Nederländerna[3] |
| Utbildad vid | Koninklijk Conservatorium Den Haag Aloysius College, The Hague  |
| Sysselsättning | Kompositör, musikpedagog, pianist, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Koninklijk Conservatorium Den Haag Universitetet i Leiden (2004–2010)[3] |
| Maka | Monica Germino Jeanette Yanikian |
| Föräldrar | Hendrik Andriessen |
| Utmärkelser | |
| Grawemeyer Award (2011) Grawemeyer Award för musikkomposition (2011) Matthijs Vermeulen-priset Honorary Member of the International Society for Contemporary Music | |
| Redigera Wikidata | |
Andriessen studerade bland annat för sin far, tonsättaren Hendrik Andriessen och Luciano Berio. Andriessen försökte i sina kompositioner återvända till musikens grunder, ofta med ett radikalt resultat. Andriessen betraktar själv Igor Stravinskij som sin främsta förebild, men även Johann Sebastian Bach och Wolfgang Amadeus Mozart ser han som viktiga influenser. I sin Volkslied (1971) utgick Andriessen från den nederländska nationalsången, som ton för ton omvandlas till "Internationalen". I De Matirie lät han skalor, ackord och klanger bygga upp kompositionen, medan stråkvartetten Facing Death (1991) utgick från Charlie Parkers musik. Även operan Rosa (1994) hör till Andriessens mer kända verk.
Källor
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
