![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3d/Monosodium-glutamate.png/640px-Monosodium-glutamate.png&w=640&q=50)
Livsmedelstillsatser i Sverige
From Wikipedia, the free encyclopedia
Användandet av livsmedelstillsatser är ett mycket gammalt fenomen i Sverige.[1] Livsmedelstillsatser tillsätts i maten av många olika anledningar, exempelvis för att öka hållbarheten eller påverka smak, konsistens eller färg.[2] Vissa tillsatser, såsom natriumnitrit, som förutom att ge köttet en rosaaktig färg skyddar mot botulinumtoxin som kan orsaka botulism, tillsätts i maten för att skydda konsumenterna,[2] medan andra, uppemot 90 procent av alla tillsatser,[3] enbart tillsätts för utseendets och färgens skull.[4] Exempel på det är azofärger som enligt The Lancet kan orsaka beteendestörningar.[5]
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3d/Monosodium-glutamate.png/640px-Monosodium-glutamate.png)
I takt med att en allt större industrialisering av livsmedelsproduktionen har fler tillsatser tillsats maten, men under 2000-talet har tillsatser i maten ifrågasatts och debatterats flitigt i Sverige, och detta har skapat en efterfrågan efter matvaror fria från dem.[6] Detta har också lett till att vissa ämnen som i andra sammanhang används i hushållet, som ättika, upplevs som något negativ om det ingår som en tillsats i matindustrin.[7] Tillsatser som är tillåtna i Sverige och resten av EU kallas för E-nummer, vilka alla finns publicerade i en lista som Livsmedelsverket ger ut. Även exempelvis Schweiz, Island och Norge använder systemet, till följd av samarbetet mellan EU och EFTA. Det finns även andra länder som använder systemet, dock utan ett "e" före numret.