Livgedingets domsaga

Livgedingets domsaga var en domsaga i Södermanlands län. Den bildades 1680 och upplöstes 1971 i samband med tingsrättsreformen i Sverige. Domsagan överfördes då till Eskilstuna tingsrätt.

Livgedingets domsaga domsaga
Tingshuset i Eskilstuna från 1886
Land	Sverige
Län	Södermanlands län
Hovrätt	Svea hovrätt
Tingsplats	Eskilstuna
Inrättad	1680
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Eskilstuna domkrets
Läge
Koordinater	59°20′55″N 16°26′57″Ö
Bestod av
Livgedingets domsagas tingslag (1948–) Åkers och Selebo tingslag (1881–1947) Rekarne tingslag (1881–1947) Selebo tingslag (–1880) Österrekarne tingslag (–1880) Åkers tingslag (–1880) Västerrekarne tingslag (–1880) Daga tingslag (–1878)
Redigera Wikidata

Domsagan tillhörde från 1680 till 1718 änkedrottning Hedvig Eleonoras livgeding och hade då formellt namnet Gripsholms, Rävsnäs och Eskilstuna läns domsaga. Domsagan bestod då av Åkers, Selebo, Daga, Österrekarne och Västerrekarne härader. Häradshövdingarna utnämndes av Hedvig Eleonora och inte av kungen. Domsagan delades 1714 då Eskilstuna läns domsaga bildades av Österrekarne samt Västerrekarne härader. Livgedingets domsagor avskaffades 1718 och domsagan blev då åter en och underställd kungen från 1719. Domsagan fick officiellt namnet Livgedingets domsaga 1861.

Kansliorten var Eskilstuna och tingsställen var Eskilstuna (1959: varannan tisdag med början första tisdagen)^[1] och Strängnäs (1959: övriga tisdagar samt var fjärde onsdag med början onsdagen efter andra tisdagen).^[1]

Domsagan lydde under Svea hovrätts domkrets.

Tingslag

Antalet tingslag i domsagan minskades till fyra den 1 januari 1879 (enligt beslut den 25 oktober 1878) då Daga tingslag överfördes till den nybildade Nyköpings domsaga. Antalet minskades sedan till två den 1 januari 1881 (enligt beslut den 19 september 1879) då Västerrekarne tingslag och Österrekarne tingslag slogs ihop för att bilda Rekarne tingslag, samt vid samma tillfälle Selebo tingslag och Åkers tingslag slogs ihop för att bilda Åkers och Selebo tingslag.^[2] Antalet tingslag minskades slutligen till ett den 1 januari 1948 (enligt beslut den 10 juli 1947) då Rekarne tingslag slogs ihop med Åkers och Selebo tingslag för att bilda Livgedingets domsagas tingslag.^[3]

Från 1680

• Daga tingslag
• Selebo tingslag
• Västerrekarne tingslag
• Åkers tingslag
• Österrekarne tingslag

Från 1879

• Selebo tingslag
• Västerrekarne tingslag
• Åkers tingslag
• Österrekarne tingslag

Från 1881

• Rekarne tingslag
• Åkers och Selebo tingslag

Från 1948

• Livgedingets domsagas tingslag

Häradshövdingar

Ämbetstid	Namn	Levnadstid
(fullmakt 4 maj 1714) 1719-1741	Erik Germund Cederhielm
(fullmakt 29 maj 1742) 1742-1747	Carl Magnus Adlermarck
(fullmakt 10 november 1747) 1747-1750	Johan Gustaf Billberg
(fullmakt 2 november 1750) 1750-1776	Johan Adlerklo	?-1776
(fullmakt 19 februari 1777) 1777-1808	Carl Forelius	?-1808
(fullmakt 27 april 1808) 1808-1809	Gabriel Poppius	1769-1856
(fullmakt 7 maj 1810) 1810-1812	Josua Sylvander	1769-1833
(fullmakt 17 december 1812) 1812-1813	Elias Christoffer Ljunggren
(fullmakt 14 januari 1813) 1813-1831	Abraham af Malmborg	?-1831
(fullmakt 10 mars 1832) 1832-1852	Fredrik Magnus Lund	?-1852
(fullmakt 26 april 1853) 1853-1856	Ludvig Teodor Almqvist	1818-1884
(fullmakt 27 oktober 1857) 1857-1867	Richard Carlén	1821-1873
(fullmakt 30 mars 1867) 1867-1895	Carl Fredrik Abenius	?-1895
(fullmakt 6 december 1895) 1895-1925	Ulrik Wilhelm Ossian Queckfeldt
(fullmakt 21 augusti 1925) 1925-1947	Sixten Hadar Ivanoff Kylander	?-1947
(fullmakt 19 december 1947) 1948-1960	Gustaf Beling	1893-1993

Valkrets för val till andra kammaren

Mellan andrakammarvalen 1878 och det extra ordinarie vårvalet 1887 utgjorde Livgedingets domsaga en valkrets: Livgedingets domsagas valkrets. Valkretsen delades vid det ordinarie höstvalet 1887 i Väster- och Österrekarne häraders valkrets och Åkers och Selebo häraders valkrets.

Källor

• Gunnar Carlquist, red (1947–1955). ”Livgedingets domsaga”. Svensk uppslagsbok Band 18 (2:a omarbetade och utvidgade upplagan). Malmö: Baltiska förlaget. sid. 392. Libris 11112. http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_18/0391_0392-0046.jpg. Läst 17 mars 2016 Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
• Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 345
• Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 122-125

Noter

1. SFS 1958:532
2. (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1880. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda adminstrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd samt hushåll församlingsvis år 1880, äfvensom antalet vigde, födde och döde församlingsvis åren 1871-1880 samt folkmängden församlingsvis åren 1805-1880 och länsvis åren 1751-1880.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1883. sid. 16. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1880-andra.pdf. Läst 7 februari 2015 Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
3. (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 16. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.