Lexem
minsta betydelseenheten inom ett språks semantiska system / From Wikipedia, the free encyclopedia
Ett lexem är en abstrakt enhet som omfattar alla böjningsformer av en betydelseenhet, det vill säga ett ord[1][2] som ”ʙɪʟ”, eller en ordkombination med specifik betydelse, ”FINSKA PINNAR”, ”GULA FLODEN”.
Mer information Språkets nivåer ...
Stäng
Till exempel omfattar det svenska lexemet ʙɪʟ dessa böjningsformer:
- bil
- bilen
- bils[3]
- bilens
- bilar
- bilars
- bilarna
- bilarnas
Termen lex har föreslagits som beteckning på en böjningsform inom ett lexem[2] (till exempel vore formerna av ʙɪʟ ovan åtta stycken lexer), men ordet lex används inte så ofta av lingvister.
Lexem skrivs ofta med kapitäler – bokstäver som har stora bokstävers form, men små bokstävers höjd: ʙɪʟ, inte BIL.