Lejonbalk
svensk adelsätt / From Wikipedia, the free encyclopedia
Lejonbalk är en nutida konventionell benämning på en svensk medeltida frälseätt med ursprung från Uppland som inte själva använde något släktnamn. Ätten kallas idag för Lejonbalk på grund av den kluvna skölden som i höger fält visar ett lejon, som möjligen skulle understryka släktskapen med Bjälboätten, och i vänster fält en flera gånger med sneda balkar styckad sköld, vilken förekommer i flera varianter inom ätten, och där sex gånger styckad är vanligast, efter dess första bärare, stamfadern Karl Ingeborgasson:
- Den här artikeln handlar om ätten Lejonbalk med styckat sinister fält (balkar, snedbjälkar)
- För Lejonbjälke, med delad sinister fält (bjälke), se Lejonbjälke.
Snabbfakta Känd sedan, Förgrenad ur ...
Lejonbalk | |
Karl Ingeborgasons sköld: kluven sköld med ett lejon i det heraldiskt högra fältet och med det vänstra fältet sex gånger styckat | |
Medlemmar av ätten har också fört en liknande sköld, styckad sju gånger | |
Magnus Holmgerssons sköld: en kluven sköld med vänstra fältet fyra gånger styckat, i högra fältet lejon | |
I yngre år förde Magnus Karlsson i sigillet det vapen med en vinge som sedan upptogs av hans systers make riddaren Ragvald Puke och dennes ättlingar | |
Känd sedan | 1200-talet |
---|---|
Förgrenad ur | Bjälboätten |
Stamfar | Karl Ingeborgasson Lejonbalk |
Sätesgård | Salnecke slott, Uppland |
† Utslocknad i Sverige | |
Utslocknad | 1396? |
Svärdssidan | Ulf Holmgersson, d ca 1396? |
Stäng
Vapen: kluven sköld med ett lejon i det heraldiskt högra fältet, vänstra fältet fyra, sex eller sju gånger styckat. Vapnets tinkturer är okända i litteraturen och de här återgivna är gissningar.[1]