Loading AI tools
finsk politiker, Finlands president 1937-1940 Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Kyösti Kallio, ursprungligen Gustaf Kalliokangas, född 10 april 1873 i Ylivieska, död 19 december 1940 på Helsingfors järnvägsstation, var Finlands president 1937–1940.
Kyösti Kallio | |
Tid i befattningen 1 mars 1937–27 november 1940 | |
Statsminister | Lista
|
---|---|
Företrädare | Pehr Evind Svinhufvud |
Efterträdare | Risto Ryti |
Tid i befattningen 7 oktober 1936–15 februari 1937 | |
President | Pehr Evind Svinhufvud |
Företrädare | Toivo Mikael Kivimäki |
Efterträdare | Aimo Cajander |
Tid i befattningen 16 augusti 1929–4 juli 1930 | |
President | Lauri Kristian Relander |
Företrädare | Oskari Mantere |
Efterträdare | Pehr Evind Svinhufvud |
Tid i befattningen 31 december 1925–13 december 1926 | |
President | Lauri Kristian Relander |
Företrädare | Antti Tulenheimo |
Efterträdare | Väinö Tanner |
Tid i befattningen 14 november 1922–18 januari 1924 | |
President | Kaarlo Juho Ståhlberg |
Företrädare | Aimo Cajander |
Efterträdare | Aimo Cajander |
Född | 10 april 1873 Ylivieska, Finland |
Död | 19 december 1940 (67 år) Helsingfors, Finland |
Politiskt parti | Agrarförbundet |
Yrke | Bonde, bankman |
Maka | Kaisa Nivala |
Barn | Lista
Vieno, Veikko, Kerttu, Kalervo, Kaino och Katri
|
Namnteckning |
Kallio började sin bana som jordbrukare och kommunalman i Nivala socken i Österbotten och deltog som representant för bondeståndet i ståndslantdagarna 1904/05 och 1905/06. Sedan enkammarsystemet införts, valdes han till representant för det nybildade Agrarpartiet, vars ledande personlighet han sedan blev. Kallio var den ende som invaldes i samtliga lant- och riksdagar under enkammarsystemets tid, och utövade som riksdagsman stort inflytande, bland annat fick lagen om tvångsinlösen av enskild jord åt obesuttna namnet "lex Kallio" efter honom. Han var riksdagens talman 1920, 1924, 1927, 1929 och 1930. Som agrarernas representant satt han i den så kallade självständighetssenaten under finska inbördeskriget 1918 och därefter i sju olika regeringar. År 1927 kallades Kallio till medlem av Finlands banks direktion.[1] Han var lantbruksminister 1919–1920 och 1921–1922 (i regeringarna Castrén, Vennola I och Vennola II), kommunikationsminister 1925 (i regeringen Tulenheimo) samt statsminister 1922–1924, 1925–1926, 1929–1930 och 1936–1937.
Kyösti Kallio valdes 1937 till Finlands president. Under hans presidenttid utbröt vinterkriget, då Sovjetunionen invaderade Finland 1939. Det var med olust han såg till att Finland skrev på fredsavtalet med Sovjetunionen som kostade landet Karelen. Under hösten 1940 hade han drabbats av ett slaganfall men lät statsminister Ryti och överbefälhavaren Mannerheim inleda ett samarbete med Tyskland som så småningom ledde till fortsättningskriget.
Kallio avgick i förtid den 27 november 1940 men han drabbades av ett nytt slaganfall mitt under avskedsceremonin på Helsingfors järnvägsstation. Överbefälhavaren Mannerheim hjälpte honom in i en järnvägsvagn där han avled i adjutanten överste Paasonens armar.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.