Kronohamnsfiske
From Wikipedia, the free encyclopedia
Kronohamnsfiske var fiskeriverksamhet som bedrevs på Sveriges ostkust. Från medeltiden fram till 1800-talet tog kronan ut skatt in natura direkt från fiskarna från vissa bestämda hamnar eftersom fisket ingick i vattenregale.[1] Det var enbart strömming som togs i skatt och strömmingsfisket var också det enda fiske som reglerades av Huvudskärslagen. Strömmingsfiske fick endast bedrivas från kronohamnar.
En viktig del av skärgårdsbornas näring var det fiske som under huvudsakligen maj-juni och augusti-september bedrevs i utskärgården. Rätten till fisket lade kronan under sig redan på 1200-talet vilket innebar att man för att få fiska i havsbandet var tvungen att erlägga skatt och under fångstperioderna uppehålla sig i särskilda säsongfiskelägen, så kallade kronohamnar.[2] Kronohamnar har även funnits på Sveriges västkust.[3]