Krimgoter
From Wikipedia, the free encyclopedia
Krimgoter var en liten germansk folkstam på halvön Krim, vilken numera har dött ut eller sammansmält med de omgivande folken. Krimgoterna omtalas, såsom gothi, redan av Prokopius, som betraktar dem som en kvarleva efter den gamla östgotiska bosättningen vid Svarta havet. Han uppskattade deras antal till 3,000 vapenföra män.
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/11/Theodoro.png/640px-Theodoro.png)
Enligt den bysantinske historikern Prokopius av Caesarea från 500-talet beboddes regionen Doris eller Doros av de ostrogoter som vägrade att följa med vid Theoderik den stores invasion av Italien på 490-talet. Det blev början på krimgoterna och deras hemland Gothia.[1] Krimgoterna hade fästen i Krims bergstrakter, bland annat Marcopia som idag är en ruin med det turkiska namnet Mangup. Krim hörde först till det östromerska / bysantinska imperiet, och senare till det osmanska riket. De krimgotiska fästena erövrades av krimtatarerna på uppdrag av osmanerna, men krimgoterna levde vidare i tiden tills de språkmässigt fullständigt assimilerades av andra språkgrupper någon gång troligen omkring 1800.
Det är oklart om Krimgoterna var greuthunger eller västgermanska stammar men de bar namnet Gothi, en titel som användes om olika germanska stammar som stannade kvar i länderna runt Svarta havet, särskilt på Krim. De var de mest långlivade av alla de gotiska samhällena. Deras existens är väl belagd genom tiderna, även om den exakta tiden när de upphörde att existera som en egen etnisk grupp är okänd. Liksom goterna i allmänhet blev de utspridda bland de omgivande folken. I sitt fjärde turkiska brev beskriver Ogier Ghiselin de Busbecq (1522–1592) krimgoterna som "ett krigiskt folk, som än i dag bebor många byar".[2] Bortsett från skriftliga rapporter om goternas existens på Krim, både första- och andrahandsuppgifter, från så tidigt som 850,[3] finns också många arkeologiska lokaler, inklusive ruinerna av Krimgoternas tidigare huvudstad: Doros (dagens Mangup). Många smycken, vapen, sköldar, knappar, fibulor och små personliga artefakter har hittats som visas på museer på Krim och även på British Museum och bidrar till en bättre förståelse av Krimgoternas historia.