Knut Peyron
svensk friherre och sjömilitär / From Wikipedia, the free encyclopedia
Edvard Svante Knut Peyron, född 22 januari 1831 i Nyköping, död 13 december 1914 i Stockholm,[4] var en svensk sjömilitär. Han var son till Gustaf Peyron den äldre, bror till Gustaf Peyron den yngre, far till Henry Peyron och farfar till Claës Peyron.
Knut Peyron | |
Född | 22 januari 1831[1] Nyköping[1][2], Sverige |
---|---|
Död | 13 december 1914[1] (83 år) Engelbrekts församling[1], Sverige |
Begravd | Norra begravningsplatsen[3] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Militär |
Barn | Frederik Peyron (f. 1861) Henry Peyron (f. 1883) |
Föräldrar | Gustaf Peyron den äldre |
Redigera Wikidata |
Peyron blev sekundlöjtnant vid Flottan 1849, kommendörkapten av andra graden 1872, kommendör 1884, konteramiral 1889, viceamiral 1897 och erhöll avsked 1899. Han var 1851–1852 anställd i fransk tjänst, 1872–1873 marinattaché i London, 1875–1880 chef för Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition och 1887–1889 chef för Marinförvaltningen. Peyron var ledamot av ett flertal kommittéer, bland annat kommittén för sjöförsvarets ordnande 1880–1882, minkommittén 1885 och sjökrigsmaterielkommittén som ordförande 1892. Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[5]