Knut Lindberg

Knut Andreas "Knatten" Lindberg, född 2 februari 1882 i Göteborg, död 6 april 1961 i Vasa församling i Göteborg,^[6][1] var en svensk friidrottare och fotbollsspelare. Han tävlade för Örgryte IS.

Knut Lindberg
Knut Lindberg Knut Lindberg.
Friidrott, herrar
OS
Silver	Aten 1906	Spjutkastning[1]
Silver	Stockholm 1912	4x100 m[1]
Svenska mästerskap
Guld	1902	100 meter[2]
Guld	1904	100 meter[2]
Guld	1905	100 meter[2]
Guld	1906	100 meter[2]
Guld	1907	100 meter[2]
Guld	1908	100 meter[2]
Guld	1909	100 meter[2]
Guld	1911	100 meter[2]
Guld	1912	100 meter[2]
Guld	1908	200 meter[3]
Guld	1909	200 meter[3]
Silver	1911	200 meter[3]
Guld	1912	200 meter[3]
Guld	1907	110 meter häck[4]
Guld	1908	110 meter häck[4]
Guld	1909	110 meter häck[4]
Silver	1902	Stafett 4x100 meter[5]
Guld	1903	Stafett 4x100 meter[5]
Guld	1904	Stafett 4x100 meter[5]
Silver	1906	Stafett 4x100 meter[5]
Guld	1907	Stafett 4x100 meter[5]
Guld	1908	Stafett 4x100 meter[5]
Guld	1909	Stafett 4x100 meter[5]
Guld	1911	Stafett 4x100 meter[5]
Guld	1912	Stafett 4x100 meter[5]

Lindberg var en av Sveriges första stora och internationellt berömda idrottsmän. Han deltog i de extrainsatta och inofficiella OS-mästerskapen 1906 i Aten där han bl.a. erhöll en silvermedalj i spjutkastning och i de Olympiska sommarspelen 1912 i Stockholm med en silvermedalj i stafett som bästa resultat.

Inofficiellt världsrekord 1906–1914 på 100 meter med 10,6 sek. Svenskt rekord på 100 meter 1906–1936, 200 meter 1908–1914 och 110 meter häck 1907–1908.

Erövrade 27 svenska mästerskap varav 5 i fotboll.

Han utsågs 1928 (retroaktivt) till Stor grabb nummer 9 i friidrott.^[7][8] Lindberg är begravd på Örgryte nya kyrkogård.^[9]

Karriär

1902 vann Lindberg SM på 100 meter för första gången på tiden 12,0 s. Han deltog sedan i 9 av 11 SM på 100 meter mellan 1902 och 1912 och vann samtliga varav sex i rad åren 1904–1909. Tiderna för alla loppen var 12,0 - 11,8 - 11,6 - 11,2 - 11,0 - 11,4 - 10,8 - 11,1 - 10,9 s.

Den 5 augusti 1906 tangerade Lindberg Harald Andersson-Arbins inofficiella svenska rekord på 100 meter från 1896 (10,8 s). Den 26 augusti samma år förbättrade han rekordet till 10,6 s, en tid som kom att bli omdiskuterad men ändå stod sig som inofficiellt världsrekord fram till 1914 då internationella idrottsförbundet till slut underkände den. Rekordet kvarstod dock som svenskt rekord, erkänt som officiellt svenskt rekord från och med 1907 av Svenska Idrottsförbundet, fram till 1936 då det underskreds av Lennart Strandberg.

Vid extra-OS i Aten 1906 tog Lindberg silvermedalj i spjutkastning på 45,17 m efter Eric Lemming. På 100 meter deltog han som ende europé i finalen men kom sist (sexa), och i femkamp kom han femma med platssiffra 37.

Mellan 1907 och 1909 vann Lindberg tre raka svenska mästerskap på 110 meter häck på tiderna 16,6, 16,5 och 16,8 s. Den 24 augusti 1907 slog Lindberg Oscar Lemmings svenska rekord på 110 meter häck från 1904 (16,2 s) genom att springa på 16,1 s i Karlstad.^[10]

Under åren 1908–1912 vann Lindberg SM på 200 meter tre gånger – 1908, 1909 och 1912 (23,8, 23,2 resp. 22,6 s) – och vann ett silver 1911.

Den 13 september 1908 förbättrade Lindberg i Göteborg Herman Lindqvists svenska rekord på 200 meter från 23,2 till 22,8 s. Han behöll rekordet till 1911 då Thure Persson sprang på 22,6 s.^[10]

Vid OS i London 1908 var han med på 100 meter och 200 meter men blev utslagen i försöken. I spjutkastning (fristil) blev han oplacerad. Han var även med i stafettlaget på 1600 meter ("stafettmedley", 200+200+400+800 meter) ihop med Sven Låftman, Knut Stenborg och Evert Björn men laget blev utslaget i försöken. Lindberg borde varit självskriven i det fotbollslag som skulle representera Sverige i 1908 års olympiska spel men de många stridigheter som föregick uttagningarna resulterade i att Lindberg ställdes utanför truppen.

Vid OS i Stockholm 1912 deltog Lindberg på både 100 meter och 200 meter men blev utslagen i semifinalerna. Han var även med i det svenska stafettlaget på 4x100 meter (ihop med Thure Persson, Charles Luther och Ivan Möller) som tog silver på 42,6 s.

Utanför karriären

Lindberg arbetade som bokhållare i Trädgårdsföreningens Fröhandel.^[11]

Lindberg dömdes för ett rått mord 1910 efter att ha slagit ihjäl en taxichaufför men han fick en rejäl straffreduktion och klarade sig undan med sju månaders straffarbete.^[11] Kanske berodde detta på att han var en av landets mest kända idrottsman, kanske för att hans försvarsadvokat Berndt Drakenberg åstadkom ett underverk genom att misstänkliggöra offret.^[12]

Rekord

Världsrekord (inofficiella)

• 100 m: 10,8 s (Malmö, 5 augusti 1906)^[13][14] (tangering)
• 100 m: 10,6 s (Balders hage Göteborg, 26 augusti 1906)^[14]

Europarekord (inofficiella)

• 100 m: 10,8 s (Malmö, 5 augusti 1906)^[13][15] (tangering)
• 100 m: 10,6 s (Balders hage Göteborg, 26 augusti 1906)^[15]

Svenska rekord

• 100 m: 10,6 s (Balders hage Göteborg, 26 augusti 1906)^{[10][not 1]}
• 200 m: 22,8 s (Göteborg, 13 september 1908)^[10]
• 110 m häck: 16,1 s (Karlstad, 24 augusti 1907)^[10]

Personliga rekord

• 100 m: 10,6 s (Balders hage Göteborg, 26 augusti 1906)^[13][16]
• 200 m: 22,4 s (Idrottsparken Stockholm 10 juli 1912)^[17][16]
• 110 m häck^{[not 2]}: 16,1 s (Karlstad 24 augusti 1907)^[18][16]
• Längdhopp: 6,84 m (Göteborg 29 augusti 1909)^[19][16]
• Spjutkastning: 45,17 m (Atén, Grekland 26 april 1906)^[16]

Kommentarer

1. Resultatet var inofficiellt rekord då det sattes men godkändes som första svenska officiella rekord år 1907
2. 100 cm häckar

Referenser

Källor

• Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967
• Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975
• Swedish Athletic Page
• Track and Field Statistics
• Bengt Ahlbom: Knut (Knatten) A Lindberg i Svenskt biografiskt lexikon (1980-1981)
• Persson, Gunnar; Frantz, Alf; Lindahl, Jimmy; Alsiö, Martin (2004). 100 år Svenska Fotbollförbundet jubileumsbok 1904-2004, del 2. Stroemberg Media Group. sid. 27. ISBN 91-86184-59-8

Fotnoter

1. Knut Lindberg på Sveriges Olympiska Kommittés webbplats
2. Wiger 2006, s. 36.
3. Wiger 2006, s. 40.
4. Wiger 2006, s. 94.
5. Wiger 2006, s. 149.
6. Sveriges dödbok 1860–2017 (Version 7.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2018. ISBN 9789188341310
7. friidrott.se:s Stora Grabbar-sida Arkiverad 31 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2014-09-22
8. Stora grabbars märke Arkiverad 6 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2014-09-22
9. Lindberg, Knut Andreas på SvenskaGravar.se
10. Swedish Athletic Page (track) Arkiverad 5 september 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 2015-09-15
11. Dråpet på Danska Vägen
12. Borås tidning Arkiverad 3 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2014-09-22
13. Holmberg 2009, s. 34.
14. Världsrekordutveckling 100 m på Brinkster, läst 2015-09-15
15. Europarekordutveckling 100 m på Brinkster, läst 2015-09-15
16. Personsida på Brinkster, läst 2015-09-14 (inloggning krävs)
17. Holmberg 2009, s. 386.
18. Holmberg 2009, s. 403.
19. Holmberg 2009, s. 412.

Tryckta källor

• Wiger, Erik (2006). Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: TextoGraf Förlag. ISBN 91-631-9065-6
• Holmberg, Bengt (2009). Sverigebästa genom tiderna i friidrott. Trångsund: TextoGraf Förlag. ISBN 978-91-977146-3-1

Företrädare: 10,8 s Luther Cary, USA (1891–1906), Harald Andersson-Arbin (1896–1906), Isaac Westergren (1898-1906), Carl Ljung (1900-1906), Eric Frick (1903) med flera	Världsrekordhållare på 100 meter (inofficiell) 10,8-10,6 s Knut Lindberg (1906–1911) med flera	Efterträdare: 10,5 s Emil Ketterer, Tyskland (1911–1912) med flera
Företrädare: 10,8 s Cecil Lee, Storbritannien (1892–1906), Harald Andersson-Arbin (1896–1906), Isaac Westergren (1898-1906), Carl Ljung (1900-1906), Eric Frick (1903) med flera	Eurparekordhållare på 100 meter (inofficiell) 10,8-10,6 s Knut Lindberg (1906–1911) med flera	Efterträdare: 10,5 s Emil Ketterer, Tyskland (1911–1912) med flera
Företrädare: 11,0–10,8 s Harald Andersson-Arbin (1890/1892–1898)	Svensk rekordhållare på 100 meter (inofficiell) 10,8-10,6 s Knut Lindberg (1906–1907)	Efterträdare: ---
Företrädare: ---	Svensk rekordhållare på 100 meter (officiell) 10,6 Knut Lindberg (1907–1936)	Efterträdare: 10,6–10,3 Lennart Strandberg (1935–1972)
Företrädare: 23,2 Herman Lindqvist 1905–1908	Svensk rekordhållare på 200 meter (officiell) 22,8 Knut Lindberg (1908–1914)	Efterträdare: 22,6 Thure Persson (1911–1914)
Företrädare: 16,2 Oscar Lemming 1904–1907	Svensk rekordhållare på 110 meter häck (officiell) 16,1 Knut Lindberg (1907–1908)	Efterträdare: 16,0 Axel Ljung (1908–1911)
Företrädare: Algot Friman (1901)	Svensk mästare på 100 meter Knut Lindberg (1902)	Efterträdare: Emil Andersson (1903)
Företrädare: Emil Andersson (1903)	Svensk mästare på 100 meter Knut Lindberg (1904–1909)	Efterträdare: Viktor Beijbom (1910)
Företrädare: Viktor Beijbom (1910)	Svensk mästare på 100 meter Knut Lindberg (1911–1912)	Efterträdare: Charles Luther (1913)
Företrädare: ---	Svensk mästare på 200 meter Knut Lindberg (1908–1909)	Efterträdare: Erik Lindholm (1910)
Företrädare: Ivan Möller 1911	Svensk mästare på 200 meter Knut Lindberg (1912)	Efterträdare: Thure Persson (1913)
Företrädare: Paul Lidvall 1906	Svensk mästare på 110 meter häck Knut Lindberg (1907–1909)	Efterträdare: Ivan Möller (1910–1912)