Klibbticka

Klibbticka (Fomitopsis pinicola) är en svamp i den polyfyletiska gruppen tickor, i familjen Fomitopsidaceae.

Klibbticka Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Svampar Fungi
Stam	Basidiesvampar Basidiomycota
Klass	Agaricomycetes
Ordning	Polyporales
Familj	Fomitopsidaceae
Släkte	Fomitopsis
Art	Klibbticka F. pinicola
Vetenskapligt namn
§ Fomitopsis pinicola
Auktor	P. Karst.
Synonymer
Fomes pinicola var. marginatus (Pers.) Overh. 1953[1] Fomitopsis subungulata (Murrill) Imazeki 1943[2] Ungulina pinicola (Sw.) Singer 1929[3] Ungulina marginata (Pers.) Bourdot & Galzin 1928[4] Fomes albus (Lázaro Ibiza) Sacc. & Trotter 1925[5] Ganoderma rubrum (Lázaro Ibiza) Sacc. & Trotter 1925[6] Polyporus parvulus (Lázaro Ibiza) Sacc. & Trotter 1925[7] Pseudofomes pinicola (Sw.) Lázaro Ibiza 1916[8] Mensularia marginata (Pers.) Lázaro Ibiza 1916[9] Ungularia parvula Lázaro Ibiza 1916[10] Fomes lychneus Lázaro Ibiza 1916[11] Friesia rubra Lázaro Ibiza 1916[12] Mensularia alba Lázaro Ibiza 1916[9] Fomes subungulatus Murrill 1908[13] Polyporus ponderosus H. Schrenk 1903[14] Ungulina marginata (Fr.) Pat. 1900[15] Scindalma semiovatum (Schaeff.) Kuntze 1898[16] Scindalma ungulatum (Schaeff.) Kuntze 1898[17] Antrodia tuber (P. Karst.) P. Karst. 1898[18] Scindalma thomsonii (Berk.) Kuntze 1898[17] Scindalma cinnamomeum (Trog) Kuntze 1898[19] Favolus pinihalepensis Pat. 1897[20] Fomes pini-halepensis Pat. 1897[21] Coriolus helveolus (Rostk.) Quél. 1890[22] Antrodia serpens var. tuber P. Karst. 1889[23] Fomes cinnamomeus (Trog) Sacc. 1888[24] Polyporus semiovatus (Schaeff.) Britzelm. 1887[25] Placodes pinicola (Sw.) Pat. 1887[26] Placodes helveolus (Rostk.) Quél. 1886[27] Placodes marginatus (Pers.) Quél. 1886[28] Fomes thomsonii (Berk.) Cooke 1885[29] Fomes pinicola (Sw.) Cooke 1885[29] Trametes pinicola (Sw.) P. Karst. 1882[30] Piptoporus helveolus (Rostk.) P. Karst. 1882[31] Fomes ungulatus (Schaeff.) Sacc. 1879[32] Ischnoderma helveolum (Rostk.) P. Karst. 1879[33] Fomes marginatus (Pers.) Fr. 1874[34] Polyporus thomsonii Berk. 1854[35] Polyporus marginatus Fr. 1838[36] Polyporus helveolus Rostk. 1838[37] Polyporus cinnamomeus Trog 1832[38] Polyporus pinicola (Sw.) Fr. 1821[39] Polyporus marginatus (Pers.) Fr. 1821[39] Polyporus pinicola var. pinicola (Sw.) Fr. 1821[40] Boletus pinicola Sw. 1810[41] Boletus marginatus Pers. 1794[42] Boletus ungulatus Schaeff. 1774[43] Boletus semiovatus Schaeff. 1774[44] Boletus fulvus Schaeff. 1774[45]
Vitröta orsakad av klibbticka på en gran i världsnationalparken Bialowiezaskogen i Polen.

? Den mykologiska karaktären hos klibbticka:
hymenium: rör		hatt: ingen		skivtyp: nedlöpande		ätlighet: oätlig
fot: inte tillämpbart			sporavtryck: gul		ekologi: saprofyt

Klibbtickan är hattbildande, men till att börja med endast som en gulaktig klump. Utvuxen är hatten mörkgrå med en orange eller röd tillväxtzon, med ett hovliknande utseende. Tickan har en karaktäristisk lukt. Fruktkroppens yta ökar för varje tillväxtår, till skillnad från till exempel hos rosentickan. Klibbtickan är en av de vanligaste tickorna på granlågor, men kan förekomma även på döda lövträd.^[46]

Utbredning

Klibbtickan är vanligt förekommande i hela Europa och förekommer i övrigt i tempererade delar av Norra halvklotet, i Asien och Nordamerika och i norra Afrika. Den har även rapporterats från lokaler i Sydamerika och Australien.^[47]

Fnöske

Klibbtickan har använts vid framställning av fnöske^[48], även om fnösktickan är den art som mest förknippas med fnösktillverkning.^[49] Fnöske är ett läderaktigt, lättantändligt material som framför allt framställts från olika tickor, men även annat liknande material.^[50] Fnösket har huvudsakligen haft tre användningsområden: eldslagning, sjukvård^[51] och kläder,^[52][50] men har främst förknippats med eldmakande.^[53] Från stenåldern och framåt har fnösket haft stor betydelse för människans möjligheter att hålla sig varm i kallt klimat.^[54][55] Ett arkeologiskt bevis för detta utgör fyndet på 1990-talet av Ismannen.^[56] Ismannen levde omkring år 3300 f.Kr., under den period som kallas kopparstenåldern och bar med sig en läderpung med några flintredskap, fnöske och svavelkis.^[53][54]

Se även

• Fnöske

Referenser

1. Overh. (1953) , In: Polyporaceae of the United States, Alaska and Canada:44
2. Imazeki (1943) , In: Bull. Tokyo Sci. Mus. 6:92
3. Singer (1929) , In: Beih. bot. Zbl. 44:79
4. Bourdot & Galzin (1928) , In: Hyménomyc. de France:601
5. Sacc. & Trotter (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:398
6. Sacc. & Trotter (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:402
7. Sacc. & Trotter (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:369
8. Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:584
9. Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:738
10. Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:671
11. Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:666
12. Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:590
13. Murrill (1908) , In: Bull. Torrey bot. Club 35:410
14. H. Schrenk (1903) , In: Bulletin of the U.S. Department of Agriculture, Bureau Plant Industry 36:30
15. Pat. (1900) , In: Essai Tax. Hyménomyc. (Lons–le–Saunier):103
16. Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):517
17. Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):519
18. P.A. Karsten (1898) , In: Finl. Basidsvamp. (11):17
19. Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):518
20. Pat. (1897) , In: Tabl. analyt. Fung. France (Paris) (7):49
21. Pat. (1897) , In: Cat. Rais. Pl. Cellul. Tunisie (Paris):49
22. Quél. (1890) , In: Compt. Rend. Assoc. Franç. Avancem. Sci. 18(2):512
23. P. Karst. (1889) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 48:324
24. P.A. Saccardo (1888) , In: Hyménomycètes (Alençon):683
25. Britzelm. (1887) , In: Ber. naturw.-lichen Ver. Schwaben und Neuburg 29:279
26. Pat. (1887) , In: Hyménomyc. Eur. (Paris):139
27. Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):170
28. Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):171
29. Cooke (1885) , In: Grevillea 14(no. 69):17
30. P.A. Karsten (1882) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 37:46
31. P.A. Karsten (1882) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 37:45
32. P.A. Saccardo (1879) , In: Michelia 1(no. 5):539
33. P.A. Karsten (1879) , In: Meddn Soc. Fauna Flora fenn. 5:38
34. E.M. Fries (1874) , In: Hymenomyc. eur. (Upsaliae):683
35. Berk. (1854) , In: Hooker's J. Bot. Kew Gard. Misc. 6:142
36. E.M. Fries (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):468
37. Sturm (1838) , In: Deutschl. Fl., 3 Abt. (Pilze Deutschl.) 4:73
38. Trog (1832) , In: Flora, Jena 15:556
39. E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:372
40. Fr. (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:372
41. Sw. (1810) , In: Svenska Vet. Acad. hand., 1852 31:88
42. Pers. (1794) , In: Neues Mag. Bot. 1:108
43. Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:88
44. Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:92
45. Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:89
46. ”Lavar och tickor”. Arvidsjaurs Natur & Kulturguide. Arkiverad från originalet den 20 december 2014. https://web.archive.org/web/20141220202234/http://www.arvidsjaurnaturochkultur.se/index.php?option=com_content&task=view&id=75&Itemid=105. Läst 20 december 2014.
47. ”Fomitopsis pinicola”. Plantwise. Arkiverad från originalet den 20 december 2014. https://web.archive.org/web/20141220235958/http://www.plantwise.org/KnowledgeBank/PWMap.aspx?speciesID=17786&dsID=24305&loc=global. Läst 20 december 2014.
48. Susan Labiste (2016). ”Substitutes for Tinder Fungus” (på engelska). Primitive Ways. http://www.primitiveways.com/Amadou%20substitutes%202.html. Läst 9 augusti 2020.
49. Klas Jaederfeldt. ”Hur man framställer fnöske ur fnösktickan”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan/fnoske.1097.html. Läst 19 december 2014.
50. Svenska Akademiens ordbok: Fnöske
51. H. P. Molitoris (april 1994). ”Mushrooms in medicine” (på engelska). Folia Microbiologica 39 (2): sid. 91-98. https://link.springer.com/article/10.1007/BF02906801. Läst 20 december 2014.
52. Klas Jaederfeldt (1998). ”Fnösktickan, Fomes fomentarius, och dess användningsområden – Månadens kryptogam april 1998”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan.1893.html. Läst 19 december 2014.
53. ”Göra eld med fnöske”. nrm.se. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221095142/http://www.bioresurs.uu.se/bilagan/pdf/xBilagan_2008_eld_fnoske.pdf. Läst 19 december 2014.
54. Nationalencyklopedin 1991, s. 450.
55. Björn ”Nalle” Corander. ”Eld utan tändstickor – elddonet”. Björn Coranders hemsida. Arkiverad från originalet den 9 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140709012315/http://www.kolumbus.fi/bjorn.corander/del_ute.htm. Läst 19 december 2014.
56. U. Peinter, R. Pöder, T. Pümpel (september 1998). ”The iceman's fungi” (på engelska). Mycological Research (The British Mycological Society (The Cambridge Journal Online)) 102 (10): sid. 1153-1162. http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=42619&fileId=S0953756298006546. Läst 20 december 2014.

Tryckta källor

• Fnöske. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. 1991. ISBN 91-7024-619-X

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Klibbticka.
  Bilder & media