Kils socken
socken i Närke Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Kils socken i Närke ingick i Örebro härad, ingår sedan 1971 i Örebro kommun och motsvarar från 2016 Kils distrikt.
| Kils socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Närke |
| Härad | Örebro härad |
| Kommun | Örebro kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 148 kvadratkilometer |
| Upphov till | Kils landskommun Kils församling |
| Motsvarar | Kils distrikt |
| Tingslag | Glanshammars och Örebro tingslag (–) Glanshammars och Örebro tingslag (–) Örebro tingslag (–) |
| Karta | |
  Kils sockens läge i Örebro län. | |
| Koordinater | 59°22′17″N 15°04′53″Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2240 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Kils distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 148,32 kvadratkilometer, varav 143,82 land.[1] År 2000 fanns här 1 260 invånare.[2] Orten och kyrkbyn Närkes Kil med sockenkyrkan Kils kyrka ligger i socknen.
Kils socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kils församling och för de borgerliga frågorna till Kils landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Axbergs landskommun, som 1971 uppgick i Örebro kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Axbergs församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Kil, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Närke. De indelta soldaterna tillhörde Närkes regemente.[4]
Kils socken ligger nordväst om Örebro, norr om Tysslingen och grusåsen Karlslundsåsen. Socknen är en slättbygd i öster och bergsbygd i nordväst med höjder som i Kilsbergen i nordväst når 279 meter över havet.[1][5][6]
Socknen gränsar till Nora socken i norr, till Ekers, Axbergs och Hovsta socknar i öster, till Gräve socken och Tysslinge socken i söder och till Vikers socken i väster.
Kils socken är en utpräglad jordbruksbygd, men förr var bergsbruket också en del av näringen. Flera hyttor har funnits, exempelvis Blackstahyttan och Ramshyttan, såväl som stångjärnshammare, exempelvis i Klockhammar. I nordöstra delen av socknen låg Hålahults sanatorium. I Kilsbergen ligger flera bygdeborgar, bland dem Ullavi klint.
Herrgårdar och byar
|
Centralort |
Herrgårdar |
Byar
|
Byar, forts.
|
Lösfynd och minst 13 boplatser från stenåldern är funna, samt tre gravfält från järnåldern. Fem fornborgar är kända, bland dem Ullavi klint.[5][6][7][8]
Namnet (1301 Kijl) kommer troligen från prästgården. Namnet innehåller kil, syftande på ett kilformat jordstycke.[9]
| Befolkningsutvecklingen i Kils socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 1 185 | |||
| 1760 | 1 183 | |||
| 1769 | 1 266 | |||
| 1780 | 1 244 | |||
| 1790 | 1 286 | |||
| 1800 | 1 335 | |||
| 1810 | 1 295 | |||
| 1820 | 1 421 | |||
| 1830 | 1 666 | |||
| 1840 | 1 787 | |||
| 1850 | 1 961 | |||
| 1860 | 2 122 | |||
| 1870 | 2 302 | |||
| 1880 | 2 283 | |||
| 1890 | 2 134 | |||
| 1900 | 2 127 | |||
| 1910 | 2 029 | |||
| 1920 | 1 937 | |||
| 1930 | 1 805 | |||
| 1940 | 1 510 | |||
| 1950 | 1 278 | |||
| 1960 | 1 106 | |||
| 1970 | 856 | |||
| 1980 | 1 049 | |||
| 1990 | 1 218 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet | ||||
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
