![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Karst_minerve.jpg/640px-Karst_minerve.jpg&w=640&q=50)
Karst
From Wikipedia, the free encyclopedia
Karst är ett vittringsfenomen som består av vidare sprickor, skiktfogar och grottsystem, oftast förekommande i kalksten. Namnet karst kommer från bergsplatån Karst i gränstrakterna mellan Slovenien och Italien, och har sedan namngett andra liknande naturbildningar.[1]
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Karst_minerve.jpg/640px-Karst_minerve.jpg)
En karst kan också fungera som en akvifär där grundvatten magasineras. Ofta finns underjordiska floder i karstområden.
Karstbildningar utvidgas med tiden genom att olika bergarter sakta löses upp av vatten med lågt pH; först stensalt, sen gips, kalksten och till slut även dolomit. Ett känt svenskt karstområde är Lummelundagrottan på Gotland men de största karstområdena i Sverige finns i Bjurälvskarsten och Torneträsk. De djupaste karstgrottorna i Sverige finns i Vadvetjåkka nationalpark. Internationellt är Škocjangrottorna i Slovenien ett känt karstområde; dessa grottor ligger dessutom i provinsen Karst. Det är för övrigt från slaviskans krš - betydande 'stenig', 'karg' - som ordet kommit till svenskan via tyskans Karst.
Ett problem med grundvatten taget ur karstbildningar, jämfört med grundvatten taget ur andra typer akvifärer, är att det mycket oftare innehåller föroreningar.