Kalajoki är en stad i landskapet Norra Österbotten i före detta Uleåborgs län. Kalajoki har 12 412 invånare och har en yta på 2 391,3 km², av vilket 1 468,84 km² är vatten. Kalajoki kommun blev stad 2002.
Snabbfakta Land, Landskap ...
Stäng
Grannkommuner är Alavieska, Karleby, Kannus, Merijärvi, Pyhäjoki, Sievi och Ylivieska.
Kalajoki är en enspråkigt finsk kommun. Sommartid lockas turister till de långa sandstränder som finns i området.
Kalajoki kapell grundades enligt traditionen år 1525, möjligen tidigare. Kalajoki anges som kapell under Saloinen 1536 men redan 1540 var Kalajoki en självständig kyrksocken.[4]
1 januari 1973 inkorporerades kommunen Rautio.[5] Himango inkorporerades 1 januari 2010.
Tätorter
Vid Statistikcentralens tätortsavgränsning den 31 december 2021 fanns fyra tätorter inom Kalajoki stads område:[6]
Mer information Nr, Tätort ...
Stäng
Mandatfördelning i Kalajoki stad, valen 1976–2021
Mer information Valår, VF ...
Valår | VF | SDP | GRÖN | ÖVR | SAF | C | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
1976 | 8 | 1 | | | 1 | 19 | 1 | 5 | | 35 | 84,8 | |
1980 | 7 | 1 | | | 1 | 18 | 1 | 7 | | 35 | 84,5 | |
1984 | 6 | 2 | | | 1 | 19 | | 7 | | 35 | 81,3 | |
1988 | 5 | 2 | | | 1 | 21 | | 6 | | 35 | 77,6 | |
1992 | 5 | 3 | | | 1 | 21 | | 5 | | 35 | 75,3 | |
1996 | 4 | 2 | | | | 24 | 1 | 4 | | 35 | 65,3 | |
2000 | 4 | 3 | 1 | | | 21 | 2 | 4 | | 35 | 63,6 | |
2004 | 3 | 2 | | 6 | | 19 | 1 | 4 | | 35 | 66,0 | |
2008 | 2 | 1 | 1 | 5 | | 18 | 2 | 6 | | 35 | 66,7 | |
2012 | 4 | 1 | 1 | 2 | 2 | 20 | 1 | 4 | | 35 | 63,5 | |
2017 | 4 | 2 | 3 | | 1 | 20 | 1 | 4 | | 35 | 63,0 | |
2021 | 3 | 2 | 2 | | 3 | 20 | 1 | 4 | | 35 | 56,0 | |
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik |
Stäng
Befolkningsutveckling
Mer information Befolkningsutvecklingen i Kalajoki stad 1975–2020 ...
Befolkningsutvecklingen i Kalajoki stad 1975–2020[8] |
---|
|
År | | | Folkmängd |
1975 | | 11 336 |
1980 | | 11 984 |
1985 | | 12 532 |
1990 | | 12 728 |
1995 | | 12 814 |
2000 | | 12 376 |
2005 | | 12 282 |
2010 | | 12 562 |
2015 | | 12 621 |
2020 | | 12 400 |
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. |
Stäng
Språk
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[9][3]
Mer information Språk, Talare 2022-12-31 ...
Språk | Talare 2022-12-31 |
Antal | Andel (%) |
Hela befolkningen | 12 335 | 100,0 |
Inhemska språk totalt | 11 949 | 96,9 |
Finska | 11 891 | 96,4 |
Svenska | 55 | 0,4 |
Samiska | 3 | 0,0 |
Främmande språk totalt | 386 | 3,1 |
Ryska | 89 | 0,7 |
Ungerska | 68 | 0,6 |
Thailändska | 34 | 0,3 |
Ukrainska | 33 | 0,3 |
Estniska | 27 | 0,2 |
Bulgariska | 25 | 0,2 |
Persiska | 21 | 0,2 |
Engelska | 14 | 0,1 |
Arabiska | 11 | 0,1 |
Kinesiska | 10 | 0,1 |
Språk med färre än 10 talare | 54 | 0,4 |
|
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.
|
|
Stäng
Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 96-97