K XIV-klass

K XIV-klassen var en klass av fem ubåtar, byggda för den nederländska kungliga flottan. De användes för patrullering i de nederländska kolonierna. Klassen bestod av K XIV, K XV, K XVI, K XVII och K XVIII. Tre av de fem ubåtarna i klassen gick förlorade under andra världskriget.

K XIV-klass
Allmänt
Typ	Ubåt
Operatörer	Nederländernas flotta
Före	K XI-klass
Efter	O 19-klass
Byggda	1930-1934
I tjänst	1933-1946
Färdigställda	5
Tekniska data
Deplacement	865 ton
Deplacement i u-läge	1 045 ton
Längd	73,64 meter
Bredd	6,51 meter
Djupgående	3,93 meter
Framdrift
Huvudmaskin	2 × 1 600 bhp (1 193 kW) dieselmotorer 2 × 430 bhp (321 kW) elmotorer
Prestanda
Hastighet	17 knop (31 km/h)
Fart i u-läge	9 knop (17 km/h)
Dykdjup	80-100 meter
Räckvidd	10 000 nautiska mil (19 000 km) vid 12 knop på ytan 26 nautiska mil (48 km) vid 8,5 knop under ytan
Lastförmåga
Besättning	38
Beväpning
Sekundärartilleri	1 x 8,8 cm däckskanon
Luftvärnsartilleri	2 x 40 mm luftvärnskanoner
Torpeder	4 x 53,3 cm torpedtuber (fören) 2 x 53,3 cm torpedtuber (aktern) 2 x 53,3 cm torpedtuber (rörliga, framför kommandotornet)

Design

Ubåtarna i K XIV-klassen var de sista som konstruerades av J.J. van der Struyff, en ubåtsdesigner och ingenjör i den nederländska flottan.^[1] Ubåtarna i K XIV-klassen var helt nitade och deras tryckskrov var tillverkat av 14 mm tjockt stål. För att öka sjövärdigheten pläterades tryckskrovet med 3 mm tjockt stål. Som en följd av detta var K XVII 200 ton tyngre än ubåtarna i den föregående klassen, K XI-klassen.^[2] Detta gjorde dock att ubåtarna i K XIV-klassen kunde dyka så djupt som 80 till 100 meter.^[1] Mellan plåten och tryckskrovet fanns utrymme för ballasttankar, bränsletankar, ankare, torpedtuber med mera.^[3]

Ubåtarna var indelade i sex avdelningar.^[4] Den första avdelningen längst fram innehöll ett rum med fyra torpedtuber som laddades under krigstid, och fyra reservtorpeder lagrade. Rummet fungerade samtidigt som sovutrymme, kök och mäss för besättningen. I den andra och tredje avdelningen förvarades batterierna, och där fanns också sovutrymmen för officerare. Det fjärde utrymmet var nervcentrum för ubåtarna i K XIV-klassen, eftersom det var här alla kontrollpaneler, instrument och kommandotornet var placerade. Kommandotornet var tillverkat av tjockt och tryckbeständigt stål. Det femte utrymmet innehöll maskineriet och dieselmotorn. Det sjätte och sista utrymmet var placerat längst bak och innehöll två torpedtuber och elmotorn. Det fanns också plats för två reservtorpeder. Torpedtuberna på ubåtarna i K XIV-klassen hade en kaliber på 53 cm.^[2] För att komma in i ubåtarna fanns sex vattentäta luckor.

Skepp i klassen

Fartygen byggdes av två olika varv. K XIV, K XV och K XVI byggdes av R.D.M, Rotterdam och K XVII och K XVIII vid Fijenoord-varvet, också i Rotterdam.

Namn	Kölsträckt	Sjösatt	Levererad	Öde
K XIV	31 maj 1930	11 juli 1931	6 juli 1933	Tagen ur tjänst den 23 april 1946
K XV	31 maj 1930	10 december 1932	30 december 1933	Tagen ur tjänst den 23 april 1946
K XVI	31 maj 1930	8 april 1933	30 januari 1934	Sänkt av ubåten I-66 den 25 december 1941
K XVII	1 juni 1931	26 juli 1932	19 december 1933	Sänkt den 21 december 1941 av en sjömina
K XVIII	10 juni 1931	27 september 1932	23 mars 1934	Borrad i sank den 2 mars 1942 för att undvika att ubåten föll i japanska händer. Bärgad av japanska styrkor 1944 men sänkt den 16 juni 1945 av ubåten HMS Taciturn

Referenser

Noter

1. van Royen, pp. 13
2. Kimenai, pp. 1
3. Ibidem.
4. van Royen, pp. 13-14

Källförteckning

• van Royen, P.C. (1997). Hr.Ms. K XVII en Hr.Ms. O 16: De ondergang van twee Nederlandse onderzeeboten in de Zuid-Chinese Zee (1941). Amsterdam: Van Soeren. ISBN 90-6881-075-8
• de Bles, Harry (2006). Onderzeeboten!. Zaltbommel/Den Helder: Aprilis/Marinemuseum. ISBN 9059941306
• Kimenai, Peter. ”Hr. Ms. K XVII: gezonken door een mijn of door een aanslag?” (på nederländska). TracesOfWar.com. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20201029023333/https://www.tracesofwar.nl/articles/1948/Hr-Ms-K-XVII-gezonken-door-een-mijn-of-door-een-aanslag.htm.