Jola
folkslag i Senegal / From Wikipedia, the free encyclopedia
Jola, även dyola,[1] diola, yola, floups och felupes är ett samlingsnamn för flera folkslag i Senegal, Gambia och Guinea-Bissau. Totalt omfattar Jola, enligt uppgifter hämtade 2023, cirka &&&&&&&&&0770000.&&&&&0770 000 människor. Mellan de olika grupperna finns både språkliga och kulturella skillnader. Gemensamt är deras social organisation och tidigare delade de också religion och ritualer. Per 2022 hade de flesta konverterat till islam eller katolicism, även om den traditionella tron fortfarande kunde vara stark.[2]
- Ej att förväxla med språket dioula (jula). För svampsläktet med samma namn, se Jola (svamp).
Antal sammanlagt | |||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
770 000 | |||||||||
Regioner med betydande antal | |||||||||
| |||||||||
Religion | |||||||||
Islam * Katolicism * Traditionell religion | |||||||||
Besläktade folkgrupper | |||||||||
Gemensamt för de olika folkgrupperna är också huvudnäringen, traditionell och särpräglad våtrisodlingen. Reser odlas på våtmarker nära tidvattenområden, och för att hålla saltvattnet ute bygger de speciella jordvallar. Det är en teknik som möjligen kan härledas till första århundradet e.Kr. På 1900-talet kompletterades risidling med odling av kontantgrödor, primärt jordnötter.[2]
Jolafolket särskiljs bland annat av sina efternamn, som ofta är Badgi/Badji/Biagui, Bassène, Bodian, Coly, Camara, Diamecoune, Diehme/Dieme/Deme, Djiba, Ehemba, Goudjaby, Himbane, Manè, Manga, Nassy, Sambou, Sembene, Sanè, Sonko, Tamba eller Tendeng.[källa behövs]