Jesus går på vattnet
From Wikipedia, the free encyclopedia
Jesus går på vattnet är en passage i Nya Testamentet (Joh. 6:16-21, Matt. 14:22-33, Mark. 6:45-52) om ett av Jesu mirakel. Enligt den bibliska berättelsen befallde han sina lärjungar att i förväg stiga i båten och fara över till Betsaida, men när de hade rott en halvmil kom Jesus till dem, gående på sjön. Bibeln förklarar att lärjungarna först blev förskräckta och trodde att det var en vålnad, men när Jesus talade till dem blev de lugna. Enligt Matteus gick även Petrus på vattnet ("och Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus", Matt. 14:29). Markus och Johannes nämner inte denna detalj i sina evangelier, men förnekar den inte heller.
- Uppslagsordet Gå på vatten leder hit. För filmen med samma namn, se Gå på vatten (film). För boken, se Gå på vatten (roman).
Att "gå på vatten" har i efterhand blivit ett vardagligt uttryckt, använt när en till synes omöjlig uppgift faktiskt lyckats.
I den antika grekiska mytologin gick den jättelika jägaren och gudasonen Orion på vatten.[1] Även hinduiska och buddhistiska traditioner har berättelser om gestalter som går på vatten.[2]