Höörs kommun

Höörs kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Höör.

Höörs kommun Kommun
Kommunhuset
Höörs kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län (1997–) Malmöhus län (–1996)
Centralort	Höör
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	17 444 (2024-06-30)[1]
Areal	319,87 kvadratkilometer (2019-01-01)[2]
- därav land	290,51 kvadratkilometer[2]
- därav vatten	29,36 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet	60,05 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	55°56′00″N 13°33′00″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Stormalmö
Domkretstillhörighet
Domkrets	Lunds domkrets (2002-04-15–) Eslövs domsaga (–2002-04-15)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1116[3]
Anställda	1 125 (2019-11)[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1267[5]
GeoNames	2705054
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Ringsjön delar av den södra delen av kommunen från resten. Kommunen gränsar till Hörby, Eslövs, Klippans och Hässleholms kommun.

Höörs kommun ingår sedan 2005 i Stormalmö, enligt SCB:s definition.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bosjökloster, Gudmuntorp, Hallaröd, Höör, Munkarp, Norra Rörum och Tjörnarp. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Höörs municipalsamhälle inrättades 25 oktober 1901. Detta upplöstes 1939 när Höörs köping bildades som en utbrytning ur Höörs landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades genom sammanläggningar av kommuner Norra Frosta, Sösdala och Snogeröds landskommuner. Köpingen kvarstod oförändrad.

1969 införlivades i köpingen: Norra Frosta landskommun, en del ur Sösdala landskommun (Tjörnarp) och delar ur Snogeröds landskommun (Bosjökloster och Gudmuntorp). Höörs kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Höörs köping.^[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2002 i Eslövs domsaga och ingår sedan 2002 i Lunds domsaga.^[7]

Geografi

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Höörs kommun

Landskapet i kommunen karaktäriseras av att området är en "gränsbygd mellan den baltiska sköldens urberg i norr med näringsfattiga och sura gnejs- och granitbergarter och de näringsrika kalk- och lerrika sedimentära bergarterna i kommunens södra del". Ringsjön(Östra och Västra Ringsjön) skiljer dessa områden åt. Norra delen av kommunen domineras av barrskog medan lövskog, åker- och betesmarker förekommer i södra delen. Lokalt finns en näringsrik jordart med många botaniska rariteter vilken kan härledas till underliggande rester av vulkaner, huvudsakligen bildade under jura (för cirka 170 miljoner år sedan). De stora mängder grus och sand som avsattes under isavsmältningen har på vissa ställen bildat rullstensåsar, så som vid Lösjön nära Munkarp, som klätts med en omväxlande vegetation och rester av ett ålderdomligt jordbrukslandskap, och Äskeröd. I kommunen finns talrika stengärdsgårdar som vittnar om en betydande odlarmöda.^[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[9]

Höörs kommun	Hela riket
Bebyggelse (8,8 %)   Skog (53,6 %)   Öppen myrmark (1,0 %)   Jordbruksmark (29,8 %)   Övrig mark (6,8 %)	Bebyggelse (3,1 %)   Skog (68,0 %)   Öppen myrmark (7,2 %)   Jordbruksmark (7,4 %)   Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2022 fanns 17 naturreservat i Höörs kommun varav ett är kommunalt – Tegeldammarna/Lergravarna.^[10] Naturreservatet Rövarekulan består av en ravin som bildades när inlandsisen smälte för 14 000 år sedan och genom området flyter Braån. Området har fått sitt namn efter en sägen som menar att rövare härjade i dalen och överföll resande.^[11] Prästbonnaskogen består delvis av 150 år gammal lövskog med döda eller döende träd, vilket är orsaken till den rika förekomsten av trädlevande svampar.^[12] Andra naturreservat i kommunen är till exempel Allarps bjär, Dagstorp och Frostavallen-Ullstorp.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar – Höörs församling och Ringsjö församling (ligger även i Eslövs kommun)

Distrikt (socknar) inom Höörs kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i sju distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:^[13] – Bosjökloster, Gudmuntorp, Hallaröd, Höör, Munkarp, Norra Rörum och Tjörnarp.

Tätorter

Det finns fem tätorter i Höörs kommun.^[14]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Höör (del av*)	&&&&&&&&&&010986.&&&&&010 986
2	Tjörnarp	&&&&&&&&&&&&0829.&&&&&0829
3	Sjunnerup	&&&&&&&&&&&&0234.&&&&&0234
4	Norra Rörum	&&&&&&&&&&&&0210.&&&&&0210
5	Snogeröd	&&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208
6	Löberöd (del av*)	&&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010

* En mindre del av tätorten Höör ligger i Hörby kommun.

* Större delen av tätorten Löberöd ligger i Eslövs kommun.

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 21 av 41 mandat i kommunfullmäktige.

Efter valet 2014 bildades en bred majoritet mellan Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna samt Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Detta då det saknades en "naturlig" majoritet efter valet. Totalt samlade partierna omkring 75 procent av mandaten i kommunfullmäktige. Endast Folkpartiet och Sverigedemokraterna lämnades utanför.^[15] Efter valet 2018 tog dock Alliansen över styret, men i minoritet. Totalt samlade de 19 mandat.^[16]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2018–2022
Ordförande	M	Anders Netterheim
Förste vice ordförande	L	Christina Pehrson
Andre vice ordförande	SD	Rolf Streijffert

Källa:^[17]

Mandatfördelning 1970–2022

Valår	V	S	MP	SPI	ÖVR	SD	MED	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970		12			3			12	7	1	6	12 3 12 7 6	41	87,0	38
1973		12			1			16	5	1	6	12 16 5 6	41	90,4	35 6
1976		12			1			15	6		7	12 15 6 7	41	91,1	30 11
1979		12			2			12	6		9	12 2 12 6 9	41	89,4	31 10
1982		13	2		1			11	3		11	13 2 11 3 11	41	89,7	30 11
1985		12	3		1			9	5		11	12 3 9 5 11	41	87,9	32 9
1988		13	4					10	4		10	13 4 10 4 10	41	83,6	33 8
1991		11	3			1		8	3	3	12	11 3 8 3 3 12	41	83,9	30 11
1994		14	3			2		6	2	2	12	14 3 2 6 2 2 12	41	84,0	23 18
1998	2	11	3	4		2		4	2	3	10	2 11 3 4 2 4 2 3 10	41	77,29	23 18
2002	2	12	2	3		3		4	4	2	9	2 12 2 3 3 4 4 2 9	41	75,86	24 17
2006	1	11	2	1		4		4	3	2	13	11 2 4 4 3 2 13	41	78,59	29 12
2010	1	10	3	1		5		2	3	1	15	10 3 5 2 3 15	41	81,01	26 15
2014	2	10	4			8		3	3	1	10	2 10 4 8 3 3 10	41	84,11	23 18
2018	3	6	3			9	1	4	5	2	8	3 6 3 9 4 5 2 8	41	86,00	23 18
2022	3	8	2			9	2	2	2	2	11	3 8 2 9 2 2 2 2 11	41	83,93	23 18
Övriga 1970 var Fria gruppen. Övriga 1973–1985 var Bygdens bästa.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2018–2022
Ordförande	M	Johan Svahnberg
Förste vice ordförande	L	Anna Ramberg
Andre vice ordförande	S	Stefan Lissmark

Källa:^[18]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn		Tillträdde	Avgick
	Thorvald Frostemark (C)	1 januari 1971	30 juni 1977
	Stig Glimbrand (C)	1 juli 1977	31 december 1985
	Per-Olof Ågren (M)	1 januari 1986	31 december 1998
	Pehr-Ove Pehrson (M)[19]	1 januari 1999	31 december 2010
	Anna Palm (M)[20]	1 januari 2011	31 december 2014
	Stefan Lissmark (S)	1 januari 2015	31 december 2018
	Johan Svahnberg (M)	1 januari 2019

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av offentlig och privat service- och tjänstenäring. Endast sex procent av kommunens arbetstillfällen återfanns inom den av små företag dominerande tillverkningsindustrin. Kommunen har över tid blivit känd för sina konferensanläggningar, exempelvis Stiftsgården Åkersberg. Bosjö Kloster är en annan typ av anläggning och rymmer både restaurang och museum. Bosjö Kloster anordnar årligen ett flertal återkommande evenemang.^[8]

Det kommunala bostadsföretag Höörs Fastighets AB, HFAB, har ca cirka 400 lägenheter i kommunen ^[21]

Infrastruktur

Transporter

Europaväg 22 genomkorsar kommunens södra del. Även riksväg 17 går genom södra delen av kommunen. Riksväg 13 genomkorsar kommunens centrala del från öst till väst medan riksväg 23 går genom kommunen från söder till norr.^[8]

År 1858 anlades södra stambanan, med flera stationer i kommunen. Sedan 2014 finns två stationer i kommunen, Höörs station och Tjörnarps station. Före 2014 hade Tjörnarps station varit stängd i 35 år.^[22]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 17 468 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 138:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Höörs kommun 1970–2020[23]
År			Folkmängd
1970			8 871
1975			10 005
1980			10 902
1985			11 499
1990			12 893
1995			13 673
2000			13 976
2005			14 604
2010			15 460
2015			15 970
2020			16 830

Kultur

Konstarter

Litteratur

Från Sätofta i Höörs kommun kom poeten Emil Kléen.

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Höörs kommun

I området kring Ringsjöbygden har flera utgrävningar och forskning kring fornlämningar gjorts, medan den norra delen av kommunen är väldigt lite arkeologiskt utforskad. I framförallt Höör finns fornlämningar från järnåldern.^[24]

Kommunsymboler

Kommunvapen

Blasonering: I rött fält en kvarnsten av silver och däröver en ginstam av silver belagd med tre röda lågor.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Höörs köping 1949. Lågorna i det övre hörnet syftar på namnet (offerplats) kvarnstenen om att sådana tillverkats i trakten. Efter kommunombildningen registrerades vapnet på nytt i PRV 1974. Inga konkurrerande vapen fanns i de övriga ingående enheterna.

Kommunfågel

Mindre hackspett är Höörs kommunfågel.

Se även

• Personer med anknytning till Höörs kommun

Källor

• Statistiska Centralbyrån
• Valmyndigheten

Noter

1. Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
3. Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
4. Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
5. Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
6. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
7. Domsagohistorik Eslövs tingsrätt
8. ”Höör - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%B6%C3%B6r. Läst 9 oktober 2022.
9. ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
10. ”Naturreservat och skyddad natur”. Höörs kommun. https://www.hoor.se/uppleva-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/friluftsliv-och-motion/naturreservat-och-skyddad-natur/. Läst 29 maj 2022.
11. ”Rövarekulan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/hoor/rovarekulan.html. Läst 29 maj 2022.
12. ”Prästabonnaskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/hoor/prastabonnaskogen.html. Läst 29 maj 2022.
13. • SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
14. ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
15. ”LEDARE: Höör har skapat en bred enighet”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kvp/ledare/ledare-hoor-har-skapat-en-bred-enighet/. Läst 9 oktober 2022.
16. ”Alliansen redo styra Höör”. Skånska dagbladet. 20 november 2018. https://www.skd.se/2018-11-20/alliansen-redo-styra-hoor. Läst 8 oktober 2022.
17. ”Kommunfullmäktige protokoll”. Protokoll. Höörs kommun. Arkiverad från originalet den 10 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190110183602/https://mplusext-hr.unikom.se/committees/kommunfullmaktige/kommunfullmaktige-2018-10-17/protocol/protokollpdf?downloadMode=open. Läst 10 januari 2019.
18. ”Kommunfullmäktige protokoll”. Protokoll. Höörs kommun. Arkiverad från originalet den 10 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190110183557/https://mplusext-hr.unikom.se/committees/kommunfullmaktige/kommunfullmaktige-2018-12-19#agendaTabContent. Läst 10 januari 2019.
19. ”Historik för Pehrson, Pehr-Ove. (M)”. Förtroendemannaregistret. Höörs kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307205603/http://troint.hoor.se/troint/extern/index.asp?page=historikperson&inr=2. Läst 7 mars 2017.
20. ”Historik för Palm, Anna. (M)”. Förtroendemannaregistret. Höörs kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307204316/http://troint.hoor.se/troint/extern/index.asp?page=historikperson&inr=197. Läst 7 mars 2017.
21. Höörs Fastighets AB, HFAB - Höörs Fastighets AB. Läst 27 december 2012.
22. ”ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN Teknisk infrastruktur”. Höörs kommun. https://www.hoor.se/wp-content/uploads/sbs_h4teknisk_infrastruktur_webb.pdf. Läst 8 oktober 2022.
23. ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
24. ”Höörs historia och utveckling”. Höörs kommun. https://www.hoor.se/kommun-politik/kommunfakta/om-hoor/hoors-historia-och-utveckling/. Läst 29 maj 2022.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Höörs kommun.
  Bilder & media
• Höörs kommun