Hälsingtuna landskommun

Hälsingtuna landskommun var en tidigare kommun i Gävleborgs län. Centralort var Hälsingtuna och kommunkod 1952-1964 var 2131.

Hälsingtuna landskommun Före detta kommun
Land	Sverige
Landskap	Hälsingland
Län	Gävleborgs län
Kommun, nu	Hudiksvalls kommun
Inrättad	1 januari 1863
ur	Hälsingtuna socken
Införlivat	Rogsta landskommun (1952)
Upphörd	31 december 1964
Uppgått i	Hudiksvalls stad
Befolkning, areal
Areal	362 kvadratkilometer (1961)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	61°45′14″N 17°04′52″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Tingslag	Norra Hälsinglands domsagas tingslag (1948-01-01–) Hudiksvalls, Forsa och Bergsjö tingslag (1907-01-01–1947-12-31) Forsa tingslag (–1906-12-31)
Koder och länkar
Kommunkod	2131
Redigera Wikidata

Administrativ historik

Hälsingtuna landskommun (från början Tuna landskommun, därefter Helsing-Tuna landskommun) inrättades den 1 januari 1863 i Hälsingtuna socken i Hälsingland när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft.

1 januari 1886 (enligt beslut den 17 april 1885) ändrades namnet från Tuna landskommun till Hälsingtuna landskommun (då stavat Helsing-Tuna).^[1]

Den 23 november 1906 inrättades Åviks municipalsamhälle i ett område nära Hudiksvalls stad som var delat mellan Hälsingtuna landskommun och Idenors landskommun. Den 1 januari 1911 inkorporerades detta område i staden varvid municipalsamhället upplöstes.^[2]

Vid kommunreformen 1952 bildade Hälsingtuna "storkommun" genom sammanläggning med grannkommunen Rogsta.

Den 1 januari 1954 överfördes från Hälsingtuna landskommun och församling till Delsbo landskommun och församling ett obebott område (Hallsta 2:7) omfattande en areal av 0,02 km², varav allt land. Samma datum överfördes från Hälsingtuna landskommun och Rogsta församling till Harmångers landskommun och församling ett område med 94 invånare och omfattande en areal av 0,433 km², varav 0,430 km² land.^[3]

Den 1 januari 1955 överfördes till Hälsingtuna landskommun och församling från Forsa landskommun och Högs församling ett obebott område omfattande en areal av 0,04 km², varav allt land.^[3]

Kommunen upphörde den 1 januari 1965 då den gick upp i Hudiksvalls stad. Hälsingtuna landskommun hade vid dess upplösning 3 279 invånare.^[4] Sedan 1 januari 1971 tillhör området den nuvarande Hudiksvalls kommun.

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Hälsingtuna församling. Den 1 januari 1952 tillkom Rogsta församling.

Kommunvapen

Hälsingtuna landskommun förde inte något vapen.

Geografi

Hälsingtuna landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 360,36 km², varav 341,73 km² land.^[5] Efter nymätningar och arealberäkningar samt områdesöverföringar färdiga den 1 januari 1961 omfattade landskommunen samma datum en areal av 361,90 km², varav 345,21 km² land.^[3]

Hälsingtuna kyrka.

Tätorter i kommunen 1960

Tätort	Folkmängd
Hudiksvall, del ava	&&&&&&&&&&&&0656.&&&&&0656
Sanna	&&&&&&&&&&&&0327.&&&&&0327

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 27,8 procent.^[6]

Politik

Mandatfördelning i valen 1938-1962

Valår	V	S	SP	C	FP	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1938	1	10	1	10	2	1	10 10 2	25		25
1942	1	10		11	1	2	10 11 2	25		25
1946	5	8		10	1	1	5 8 10	25		25
1950	4	14		14	3		4 14 14 3	35	76,5	35
1954	4	14		13	4		4 14 13 4	35	71,7	33
1958	3	13		15	2	2	3 13 15 2 2	35	71,0	34
1962	3	14		14	2	2	3 14 14 2 2	35	70,9	33
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

• Hälsingtuna-Rogsta församling

Referenser

^a Tätorten Hudiksvall var delad mellan Hälsingtuna landskommun (656 inv.) och Hudiksvalls stad (11 309 inv.)

Fotnoter

1. ( PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 79-80. https://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 16 november 2017 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
2. Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 88
3. ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 54 & 203-204. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 16 november 2017 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
4. ( PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 58 & 223. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 16 november 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
5. (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 105. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
6. ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 27. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 16 november 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.