Himalaja-en
From Wikipedia, the free encyclopedia
Himalaja-en (Juniperus squamata)[2][3] är en cypressväxtart som beskrevs av Buch.-ham. och David Don. Himalaja-en ingår i släktet enar, och familjen cypressväxter.[4][5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte.[6] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
Himalaja-en Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Kärlväxter Tracheophyta |
Klass | Barrväxter Pinopsida |
Ordning | Tallordningen Pinales |
Familj | Cypressväxter Cupressaceae |
Släkte | Enar Juniperus |
Art | Himalaja-en Juniperus squamata |
Vetenskapligt namn | |
§ Juniperus squamata | |
Auktor | Buch.-Ham. ex D. Don |
Synonymer | |
Sabinella morrisonicola (Hayata) Nakai Sabina squamata var. fargesii (Rehd. & E.H. Wilson) L.K. Fu & Y.F. Yu Sabina squamata (Buch.-Ham. ex D. Don) Antoine Sabina recurva var. densa (Carrière) Antoine Juniperus squamata var. parvifolia Y.F. Yu & L.K. Fu Juniperus squamata var. morrisonicola (Hayata) H.L. Li & H. Keng Juniperus squamata var. hongxiensis Y.F. Yu & L.K. Fu Juniperus squamata var. fargesii Rehd. & E.H. Wilson Juniperus recurva var. squamata (Buch.-Ham. ex D. Don) Parl. Juniperus recurva var. densa hort. ex Carrière Juniperus morrisonicola Hayata Juniperus lemeeana Lév. & Blin. Juniperus kansuensis Kom. Juniperus franchetiana Lév. ex Kom. Juniperus fargesii (Rehd. & E.H. Wilson) Kom. Juniperus densa (Carrière) Gordon Juniperus butanensis Wender. Juniperus baimashanensis Y.F. Yu & L.K. Fu |
Arten förekommer i Himalaya och angränsande bergstrakter från Afghanistan och Pakistan över Indien, Nepal och södra Kina till Bhutan och norra Myanmar. Dessutom hittas en population på Taiwan. Himalaja-en växer i regioner som ligger 1340 till 4850 meter över havet. Denna en kan ingå i blandskogar och barrskogar. Den kan även bilda buskskogar med andra arter av ensläktet samt arter av släktena Berberis, Caragana, Cotoneaster, Rhododendron, Rosa, Sorbus och Spiraea.[1]