![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f6/Henning_Hamilton.jpg/640px-Henning_Hamilton.jpg&w=640&q=50)
Henning Hamilton
svensk greve, militär, ämbetsman, politiker och skriftställare / From Wikipedia, the free encyclopedia
Henning Ludvig Hugo Hamilton, född 16 januari 1814 i Jakobs församling, Stockholm, död 15 januari 1886 i Amélie-les-Bains i departementet Pyrénées-orientales, Frankrike, var en svensk greve, militär, ämbetsman, politiker och skriftställare, Han var son till justitierådet Gustaf Wathier Hamilton.
Henning Hamilton | |
![]() | |
Född | 16 januari 1814[1][2] Jakob och Johannes[1][2], Sverige |
---|---|
Död | 15 januari 1886[1][2][3] (71 år) Amélie-les-Bains[1][2][3] |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet[2] ![]() |
Sysselsättning | Författare, ämbetsman, militär, politiker[2], diplomat |
Befattning | |
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1840–1866)[2] Lantmarskalk Riksdagen 1853–1854 (1848–1848) Ordförande för Östergötlands läns hushållningssällskap (1851–1859)[4] Landshövding i Östergötlands län (1852–1858) Lantmarskalk Riksdagen 1853–1854 (1853–1854) Lantmarskalk Riksdagen 1856–1858 (1856–1858) Konsultativt statsråd Regeringen De Geer d.ä. I (1858–1859) Stol nummer 9 i Svenska Akademien (1859–1886)[5] Sveriges ecklesiastikminister Regeringen De Geer d.ä. I (1859–1860) Sveriges ambassadör (1861–1863) Ordförande, Riksgälden (1867–1872) Förstakammarledamot, Södermanlands läns valkrets (1867–1881)[2] Ständig sekreterare i Svenska akademien (1874–1881)[5] Första kammarens talman (1877–1877)[2] | |
Politiskt parti | |
Första kammarens konservativa grupp[2] | |
Maka | Maria Catharina von Rosén (g. 1837–)[1][2] |
Föräldrar | Gustaf Wathier Hamilton[1][2] |
Utmärkelser | |
Carl XIII:s orden (1854) Hedersdoktor vid Lunds universitet (1868) Hedersdoktor vid Köpenhamns universitet (1879) | |
Redigera Wikidata |
Henning Hamilton var konsultativt statsråd 1858–1859, ecklesiastikminister 1859–1860, riksdagsledamot (adelsståndet 1840–1866, första kammaren 1867–1881), lantmarskalk 1848, 1853–54 och 1856–58, talman i första kammaren 1877, landshövding i Östergötlands län 1852–1858 samt ledamot i Svenska Akademien från 1856.
År 1881 avslöjades Hamiltonaffären, en förskingringsskandal som ledde till att Henning Hamilton såg sig tvingad att avsäga sig alla poster och hedersutmärkelser samt gå i exil.