Hendrick Goltzius

Hendrick Goltzius, född februari 1558 i Mühlbrecht i Hertigdömet Jülich^[1], död 1 januari 1617 i Haarlem i Nederländerna, var en nederländsk kopparstickare, träsnidare och konstnär. Han tillhörde den nordliga manierismen.

Hendrick Goltzius kom från en familj glasmålare i Hertigdömet Jülich. På grund av en brännskada i barndomen hade han en funktionsvariation i högerhanden.^[1] Han utbildade sig i gravyrkonsten i Haarlem som lärjunge hos sin far och Dirck Coornhert.^[2] Tillsammans med Karel van Mander och Cornelis van Haarlem grundade han en konstakademi i år 1583 som främst studerade människans rörelsemönster.^[3] Han företog 1590-1591 en resa till Italien och arbetade efter hemkomsten återstående delen av sitt liv i Haarlem. Först 1600 började han att måla i olja.^[4]

Goltzius betydelse som kopparstickare ligger i hans säkra och fulländade teknik, som dels avsiktligt härmade andra framstående gravörers - de berömda "sex mästerverken", vari han tar upp tävlan med Albrecht Dürer, Lucas van Leyden, Carracci och andra - dels framträder som en självständig verkningsfull stil. De stora mytologiska och allegoriska bladen överträffar de andra nederländske romanisternas arbeten i manieristisk formgivning. Endast utförandet ger dem bestående värde. Goltzius porträttstick utmärks däremot av psykologisk skärpa och saklig hållning. Nämnas kan målaren Frisius son med en stor hund, Dirck Coornhert och självporträtt.Museiintendenten Axel Romdahl avslutar sin artikel i Nordisk familjebok från 1908 med omdömet att Goltzius träsnitt är "av en god och kraftig verkan", medan hans målningar "däremot föga tilltalande".^[4] Nutida konstkritiker anser dock Goltzius tavlor vara mästerverk.

Som tecknare var Goltzius mycket mångsidig, växlande mellan preciös detaljteknik och bred, storslagen formgivning, liksom mellan inträngande porträttstudier och komplicerade flerfiguriga kompositioner.^[2] Goltzius är representerad vid bland annat Norrköpings konstmuseum^[5], Göteborgs konstmuseum^[6] och Nationalmuseum^[7].