Gärdslösa socken
socken på Öland Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Gärdslösa socken på Öland ingick i Runstens härad, uppgick 1969 i Borgholms stad och området ingår sedan 1971 i Borgholms kommun och motsvarar från 2016 Gärdslösa distrikt i Kalmar län.
| Gärdslösa socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Öland |
| Härad | Runstens härad |
| Kommun | Borgholms kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 54 kvadratkilometer |
| Upphov till | Gärdslösa landskommun Gärdslösa församling |
| Motsvarar | Gärdslösa distrikt |
| Tingslag | Ölands domsagas tingslag (–) Ölands norra mots tingslag (–) |
| Karta | |
  Gärdslösa sockens läge i Kalmar län. | |
| Koordinater | 56°47′35″N 16°44′16″Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 0813 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Gärdslösa distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 53,97 kvadratkilometer, varav land 53,88.[1] År 2000 fanns här 676 invånare.[2] Sockenkyrkan Gärdslösa kyrka ligger i småorten Gärdslösa bestående av byarna norra och södra Gårdslösa.
Gärdslösa stenkyrka är uppförd på 1100-talet men i skriftliga källor omtalas socknen första gången 1283 ('de Gærisløso'). Byarna Övra och Nedra Bägby, Norra och Södra Gärdslösa, Jordsläta, Runsberga, Störlinge, Sättra och Tjusby hörde till Runstens härad medan säteriet Galltorp och byarna Hagby, Jämjö, Lindby och Sörby hörde fram till 1690-talet till Slättbo härad.[3]
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Gärdslösa församling och för de borgerliga frågorna till Gärdslösa landskommun. Denna senare utökades 1952 och uppgick 1969 i Borgholms stad, från 1971 Borgholms kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Gärdslösa, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Runstens härad. De indelta båtsmännen tillhörde 1:a Ölands båtsmankompani.[5]
Gärdslösa socken ligger på östra Öland. Socknen består av bördig mark ovan och nedanför landborgen.[6][7][1] Störlinge Gran, omnämnd på 1600-talet, är Ölands troligen enda naturliga granskog.
Gravrösen med stensättningar och resta stenar från bronsåldern med Tjushög samt dryga tiotalet järnåldersgravfält är kända. Skedemosse är landets största offerplats från järnåldern. Fem runristningar finns här.[6][7][8][9]
Namnet (1283 Gärislöso), taget från kyrkorten, består av ett förled kan tolkas som rämna, reva, genombrytning i en vall, exempel av bäckarna/vattenflödena vid kyrkan och i Bägby. Efterledet lösa, äng.[7][1]
Erik Johan Stagnelius föddes och växte upp i prästgården. Prästgården drivs nu av en ideell förening i form av ett kulturarvscentrum som också vårdar minnet av Stagenlius.[10]
| Befolkningsutvecklingen i Gärdslösa socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 947 | |||
| 1760 | 1 104 | |||
| 1769 | 1 143 | |||
| 1780 | 1 232 | |||
| 1790 | 1 232 | |||
| 1800 | 1 346 | |||
| 1810 | 1 295 | |||
| 1820 | 1 343 | |||
| 1830 | 1 403 | |||
| 1840 | 1 500 | |||
| 1850 | 1 529 | |||
| 1860 | 1 637 | |||
| 1870 | 1 899 | |||
| 1880 | 1 860 | |||
| 1890 | 1 516 | |||
| 1900 | 1 273 | |||
| 1910 | 1 218 | |||
| 1920 | 1 186 | |||
| 1930 | 1 079 | |||
| 1940 | 1 058 | |||
| 1950 | 997 | |||
| 1960 | 835 | |||
| 1970 | 661 | |||
| 1980 | 654 | |||
| 1990 | 679 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet | ||||
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
