Gyllenstierna
svensk adelsätt / From Wikipedia, the free encyclopedia
Gyllenstierna eller Gyldenstierne är en dansk uradlig ätt som gav upphov till två svenska grenar på 1440- och 1660-talen, den första från Timlinjen och den andra från Restruplinjen. I Sverige dog den adliga ätten ut 1654, men den hade dessförinnan utgrenats i en friherrlig gren,[förtydliga] Gyllenstierna af Lundholm, vilken fortlever som enda ätt.[4]. Denna gren utgrenades i sin tur i både friherrliga och grevliga ätter, som fortlever.
- För af Björksund och Helgö, se Gyllenstierna af Björksund och Helgö.
Gyldenstierne (Gyllenstierna) | |
Stamvapen för ätten Gyldenstierne | |
Känd sedan | 1314 |
---|---|
Stamfar | Niels Eriksen till Ågård [1] |
Sätesgård | Ågård [2] |
Utgrenad i | Gyllenstierna af Nynäs 1569 friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm nr 3 |
Adel i Danmark | |
Naturaliserad | Uradel [3] |
Värdighet | adlig |
Länk URL | Sida på adelsforeningen.dk |
† Utslocknad i Danmark | |
Utslocknad | 1729 |
Svärdssidan | Laurids Ulfeld Gyldenstierne (1665–1729) |
En annan, numera utdöd gren av den danska ätten, Gyllenstierna af Svaneholm, introducerades 1664 på svenska riddarhuset efter Skånes införlivande med Sverige, men denna gren utslocknade år 1705.
Under huvuddelen av 1600-talet var ätten Gyllenstierna månghövdad och representerad i det svenska riksrådet. Den politik ättens medlemmar i regel förde var för kungligt envälde och reduktion, och mot högadeln som ätten, något motsägelsefullt, själv måste anses ha tillhört.
Familjens släktnamn förekommer, i form av Guildenstern, i William Shakespeares Hamlet.[5]