Gnosjö kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är tätorten Gnosjö.
Snabbfakta Slogan, Land ...
Stäng
Kommunens område motsvarar socknarna: Gnosjö, Kulltorp (del av), Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Gnosjö av de tidigare kommunerna Gnosjö, Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga samt en del av Kulltorp.
Gnosjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Gnosjö landskommun. [7]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Värnamo domsaga för att från 2005 ingå i Jönköpings domsaga.[8]
Topografi och hydrografi
Den norra delen av Gnosjö kommun präglas av kuperad terräng med småkullig morän och sjöar i sänkorna. I södra delen är landskapet flackare med sandiga jordar och utsträckta myrområden. Den västra gränsen vid Nissans dalgång uppvisar avsättningar av isälvsmaterial i form av åsar, deltan och terrasser. Flygsandsdyner finns i anslutning till dessa avsättningar, särskilt nordöst om sjön Flaten. Större delen av kommunen är täckt av mager barrskog på grund av det sura gnejsberggrundsunderlaget. Dalgångarna, särskilt runt Flaten och Storåns dalgång, innehåller finkorniga sediment och i vissa fall lera, där de odlade områdena i kommunen ligger.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Mer information Hela riket ...
Stäng
Naturskydd
Store Mosse nationalpark i sydöstra Gnosjö är Sveriges största sammanhängande myrområde söder om Lappland, med Kävsjön som en framstående fågelsjö mitt i området, etablerad 1982.[9]
Tätorter
Det finns fem tätorter i Gnosjö kommun.
En mindre del av tätorten Lanna ligger också i kommunen, men den tätorten ligger till största delen i Värnamo kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015 (SCB). Centralorten är i fet stil.
Mer information Nr, Tätort ...
Stäng
Styre
Mer information År, Partier ...
År |
Partier |
1991–1994[12] |
M |
C |
KD |
FP |
1994–1998 |
M |
C |
KD |
FP |
1998–2002 |
KD |
M |
C |
FP |
2002–2006 |
KD |
M |
C |
FP |
2006–2010 |
KD |
M |
C |
FP |
2010–2014 |
M |
KD |
C |
FP |
2014–2018 |
M |
KD |
C |
L |
2018–2022 |
M |
KD |
C |
2022– |
M |
KD |
C |
Stäng
Kommunfullmäktige
Presidium
Mer information Presidium 2022–2026 ...
Presidium 2022–2026[13] |
Ordförande |
C |
Johan Malm |
Förste vice ordförande |
KD |
Sofia Svensson |
Andre vice ordförande |
S |
Markus Kauppinen |
Stäng
Mandatfördelning 1970–2022
Mer information Valår, V ...
Valår | V | S | MP | APK | MVG | SD | NYD | ÖVR | NDP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
1970 | | 12 | | | | | | 3 | | 11 | 5 | 3 | 7 | | 41 | 95,1 | |
1973 | | 12 | | | | | | | | 12 | 5 | 4 | 8 | | 41 | 95,1 | |
1976 | 1 | 12 | | | | | | | | 11 | 5 | 4 | 8 | | 41 | 93,5 | |
1979 | 1 | 12 | | | | | | | | 9 | 6 | 5 | 8 | | 41 | 91,0 | |
1982 | 1 | 13 | | | | | | | | 8 | 5 | 5 | 9 | | 41 | 91,4 | |
1985 | 1 | 12 | | | | | | | | 7 | 7 | 4 | 10 | | 41 | 89,0 | |
1988 | 1 | 13 | 1 | | | | | | | 6 | 5 | 5 | 10 | | 41 | 86,2 | |
1991 | 1 | 11 | | | | | 1 | | | 6 | 4 | 6 | 12 | | 41 | 86,3 | |
1994 | | 13 | | 1 | | | 1 | | 1 | 6 | 4 | 5 | 10 | | 41 | 85,5 | |
1998 | | 11 | 1 | | | | | | 2 | 4 | 3 | 12 | 8 | | 41 | 76,48 | |
2002 | | 13 | 1 | | | | | | | 5 | 3 | 12 | 7 | | 41 | 76,36 | |
2006 | | 10 | | | 1 | 1 | | | | 5 | 2 | 8 | 8 | | 35 | 78,27 | |
2010 | | 11 | | | | 3 | | | | 4 | 2 | 7 | 8 | | 35 | 80,52 | |
2014 | | 12 | 1 | | | 5 | | | | 3 | 1 | 6 | 7 | | 35 | 80,98 | |
2018 | 1 | 11 | | | | 6 | | | | 4 | | 5 | 8 | | 35 | 81,54 | |
2022 | 1 | 9 | | | | 6 | | | | 5 | | 6 | 8 | | 35 | 76,21 | |
- Övriga 1970 var Kommunens väl.
|
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Stäng
Nämnder
Kommunstyrelse
Mer information Presidium 2023–2026 ...
Presidium 2023–2026[14] |
Ordförande |
M |
Kristine Hästmark |
Förste vice ordförande |
KD |
LarsÅke Magnusson |
Andre vice ordförande |
S |
Camilla Karlsson |
Stäng
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Mer information Namn och parti, Period ...
Stäng
Källa: [16]
Övriga nämnder
Mer information Nämnd, Ordförande ...
Nämnd | Ordförande |
Vice ordförande |
Andre vice ordförande |
Samhällsbyggnadsnämnden |
C |
Jirka Bärnlund Fors |
KD |
Jakob Wendefors |
S |
Bo-Göran Härestrand |
Räddningsnämnden |
|
Gislaveds kommun utser |
M |
Kristine Hästmark |
Valnämnden |
M |
Louise Ottosson |
S |
Bo-Göran Härestrand |
Revisionen |
S |
Klas-Göran Park |
KD |
Christer Gustafsson |
Stäng
Näringsliv
Gnosjö har en lång tradition av industriell företagsamhet, som sträcker sig tillbaka till 1600-talet och präglas av den så kallade "Gnosjöandan". I dag huserar omkring 250 tillverkningsföretag i kommunen, varav de flesta har färre än 25 anställda. Huvuddelen av industrin är koncentrerad inom metall- och träindustrisektorerna. Moderniseringen av industristrukturen har drivits framåt genom etablering av lokala investmentbolag samt Gnosjöandans Kunskapscentrum. Imponerande nog sysselsätter tillverkningsindustrin hela 55 procent av den förvärvsarbetande befolkningen, vilket är tre gånger mer än genomsnittet för hela landet.[9]
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 9 191 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 227:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Gnosjö kommun 1970–2020 ...
Befolkningsutvecklingen i Gnosjö kommun 1970–2020[17] |
---|
|
År | | | Folkmängd |
1970 | | 7 680 |
1975 | | 8 324 |
1980 | | 9 056 |
1985 | | 9 175 |
1990 | | 9 855 |
1995 | | 10 023 |
2000 | | 10 280 |
2005 | | 9 753 |
2010 | | 9 546 |
2015 | | 9 514 |
2020 | | 9 614 |
Stäng
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Gnosjö kommun.[18]
Mer information Födelseland 31 december 2021 ...
Födelseland 31 december 2021[18] |
Nr | Land | Antal | Andel | Andel i hela riket |
1 | Sverige | &&&&&&&&&&&07092.&&&&&07 092 | 74,11 % | 80,00 % |
2 | Vietnam | &&&&&&&&&&&&0486.&&&&&0486 | 5,08 % | 0,21 % |
3 | Bosnien och Hercegovina | &&&&&&&&&&&&0269.&&&&&0269 | 2,81 % | 0,58 % |
4 | Rumänien | &&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0211 | 2,20 % | 0,32 % |
5 | Somalia | &&&&&&&&&&&&0205.&&&&&0205 | 2,14 % | 0,67 % |
5 | Syrien | &&&&&&&&&&&&0205.&&&&&0205 | 2,14 % | 1,88 % |
7 | Finland | &&&&&&&&&&&&0176.&&&&&0176 | 1,84 % | 1,31 % |
8 | Polen | &&&&&&&&&&&&0137.&&&&&0137 | 1,43 % | 0,91 % |
9 | / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | &&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061 | 0,64 % | 0,60 % |
10 | Thailand | &&&&&&&&&&&&&057.&&&&&057 | 0,60 % | 0,43 % |
Stäng
Kommunvapen
Blasonering: I grönt fält två bjälkvis ställda genomgående strängar mellan fem vattenhjul, ordnade två, två och ett, allt av silver.
Vapnet med de fem hjulen utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Gnosjö landskommun år 1954, men fastställdes aldrig av Kungl. Maj:t. Antalet syftar på de fem socknar, som 1952 bildade landskommunen och själva hjulen på småindustri. 1976 lät kommunen registrera vapnet i PRV.
Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]