![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0d/Autistic-sweetiepie-boy-with-ducksinarow.jpg/640px-Autistic-sweetiepie-boy-with-ducksinarow.jpg&w=640&q=50)
Autismspektrumtillstånd
Diagnosen innebär hinder inom kommunikation, samt repetativa och stereotypa beteenden. Ofta med överkänslighet. Kan samexistera med intellektuell funktionsnedsättning / From Wikipedia, the free encyclopedia
Autismspektrumtillstånd (AST), (ibland ASD, från engelskans Autism Spectrum Disorder) är en neuropsykiatrisk diagnos. Diagnosen innebär funktionsnedsättning kopplat till social interaktion och social kommunikation, samt repetitivt och begränsat beteende.
- För den äldre definitionen av autism, se Klassisk autism. För den äldre definitionen av autismspektrumtillstånd, se Genomgripande störning i utvecklingen.
Autismspektrumtillstånd | |
![]() En autistisk pojke som innan han somnat ordnat sina leksaksankor i en rad. Upprepat staplande eller sorterande av saker är vanligt beteende hos personer med autism. | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-11 | 6A02 |
MeSH | svensk engelsk |
Före DSM-V och ICD-11 var autismspektrumtillstånd en kategori av olika diagnoser[1]. Idag klassas de istället på ett spektrum, baserat på vilken typ av stöd som personen behöver, och hur omfattande det stödet är. Spektrumet är indelat i typ 1-2 utan intellektuell funktionsnedsättning, samt typ 1-3 med intellektuell funktionsnedsättning.[2]
Vad man idag kallar autismspektrumtillstånd är en ny diagnos, och skall inte förväxlas med vad som i DSM-IV omfattades av genomgripande störning i utvecklingen. Den nya autismspektrumdiagnosen innefattar exempelvis inte Retts syndrom. Den nya diagnosen innefattar också andra diagnoser, som förut sågs som separata från autismspektrumet.[1][2] I äldre texter (från före 2012) så kan autismspektrumtillstånd ibland användas som en synonym till ”genomgripande störning i utvecklingen” vilket kan vara förvirrande, men den nya definitionen har alltså helt nya diagnoskriterier, inkompatibla med den gamla.
Funktionsgraden bland personer med AST varierar. Vissa klarar av att leva helt självständigt medan andra behöver mer eller mindre stöd med aspekter av tillvaron. Det finns inget botemedel mot AST, men symtomen kan lindras genom terapi och yttre stöd.