Göteborgshumor är humor som anses kännetecknande för göteborgare. Till humorgenren räknas "Göteborgarhistorierna" med Kal å Ada i huvudrollerna, där ibland också Beda och Osborn figurerar. Många av historierna innehåller någon form av vits eller ordvits, så kallad "göteborgsvits", ofta ihop med träffsäkra och snabba repliker. I perioder har det varit populärt att vitsa om Stockholmare eller andra "utsocknes", men även att ge fyndiga namn åt byggnader eller företeelser är utbrett. Aron Jonason, hovfotograf till Oskar II, anges av traditionen som en av grundarna till göteborgsvitsen. Andra personer som fungerat som representanter för Göteborgshumorn är exempelvis Sten-Åke Cederhök, Sonya Hedenbratt och Sture Hegerfors.
Vitsandet, eller ordlekandet, är känt i staden sedan ivarjefall 1700-talet.[2] men blev verkligt populär under andra halvan av 1800-talet.[2] Begreppet "Göteborgsvits" är känt sedan 1863, då det i Söndags-Nisse skrevs att "Göteborgs-witzen hufvudsakligast är en ordlek, der ljudlikheten är allt, meningen intet"[3] Trots sin popularitet hade den inte alltid någon hög status. C.R.A. Fredberg skriver "att ordleken är humorns avigsida" och att "vitsen blir ofta en mycket dålig muntration, emedan de flesta vitsar äro dåliga."[2] Tre personer som inledningsvis är omtalade som de stora Göteborgsvitsarna var Aron Jonason, Jonas Philipson och Joseph Josephi. De två första var publicister, den siste skräddare och alla tre var av judisk börd, vilket indikerar Göteborgsvitsens släktskap med den judiska humorn och långa tradition av vitsande.[2][4] Ryktet om Göteborgsvitsandet gav upphov till idén att Göteborgaren var en kvick person, och det kvicka Göteborgsvitsandet blev en markör på personens intelligens. Albert Engström, som vid den här tiden bodde i Göteborg och som skriver att vitsen är "tungans saltomortal på kvickhetens bakgårdar", menade att göteborgaren sa att "den där inte kan vitsa är dum, och en dum person kan jag inte ha i min affär".[2] Göteborgsvitsarna återberättades i dagstidningar och satirtidskrifter, men reste även ut i landet med de många göteborgska handelsresande, som använde vitsande och andra lustigheter som ett försäljningsknep på marknader och liknande för att attrahera köpare.
En kväll då hovfotografen Aron Jonason fotograferat mycket och använt magnesiumblixt utbrister kung Oscar II-Det var väldigt vad Jonason blixtrar mycket! varvid Jonason blixtsnabbt (vad annars) replikerar -Ja blixtrar den ene så åskar den andre!.
Batongskjulet – Polishuset vid Skånegatan.[6] På Polishusets tak finns Göteborgs häkte, travesti på Betongskjulet. Kallas även Hotell Skånegatan och Hotel Gripen.
Berlinmuren – IBM:s dåvarande byggnad vid Lilla Bommen 3, då den "stänger effektivt utsikten mot vattnet från stan sett".[7]
Big Glenn – Tidigare vindkraftverk vid Göteborgs hamninlopp.[9] Anspelar på att Göteborg ibland kallas Lilla London, och att man i London finner Big Ben, samt förnamnet Glenn (tidigare vanligt namn bland IFK-spelare).
Emil Oförvägen – föreslaget namn på Sven Hultins Gata vid Chalmers. Första delen syftar på det namn chalmeristerna (Emil och Emilia) gjort sig kända under; den andra den studentikosa andan. Förslaget röstades ner i stadsfullmäktige.[14]
Feskekörka (officiellt namn) – saluhallen för fiskförsäljning. Den liknar en kyrka utan torn.[15]
Högmässan – Hotel Gothia Towers – ett högt hotell i anslutning till Svenska Mässan. Namnet syftar på närliggande Svenska Mässans byggnad som uppfördes 1957.[26] Kallas även Fönsterskraporna.
Kardassfurstinnan - Damen som tog emot avgiften i f.d. Kabinettet, den underjordiska toalettanläggningen vid Brunnsparken (anspelar på operan Czardasfurstinnan).[32]
Klavertrampet – En gångväg i Västra Frölunda som går mellan Dragspelsgatan och Pianogatan. Officiella namnet är Spinettstigen efter lekparken Spinetten som ligger i närheten.[34]
Nya Solevi – solcellspark i Säve. Namnet knyter an till diskussionerna om nya och gamla Ullevi men beskriver också vad det handlar om, nämligen förnybar energi från solen.[49]
Osthyveln – Innan Stora Bommens bro byggdes om var den så extremt låg att Paddanbåtarna med små marginaler passerade under, varför båtarnas guider varnade resenärerna och kallade bron för Osthyveln.[51][52]
P-Arken – Båt som är parkeringshus vid Rosenlund.[53]
Pehr i Skåpet – Lilla Bommen (Läppstiftet) vid Götaälvbron när tidigare Volvochefen Pehr G. Gyllenhammar hade kontor där. Anspelade på att byggnaden även kallades Periskopet.[55]
Pressyltan (officiellt namn) – Göteborgs-Postens personalrestaurang, numera nedlagd.[56]
Pöl Harbour – Utomhusbassäng i Frihamnen, byggd 2015.[57]
Högfärden – Åkattraktionen Lisebergshjulet.[58] Har även haft smeknamn såsom Rullevi, Götavarvet, Hjulevi och Scandinavet. Platsen där pariserhjulet tidigare stod kallades för Hjultomten.[24]
Rätt nära Ullevi – Tingsrätten som ligger i närheten av fotbollsarenan Ullevi.[59]
Röda torget – S:t Sigfrids plan.[60] Där ligger ryska konsulatet. Det sägs även att det mycket stora antal trafikljus som reglerar trafiken vid platsen bidragit till namnet genom att göra det dubbelt passande. Likaså att spårvagn nummer 5, som har röda skyltar, passerar där.
Skäraton – Postcentralen i Gullbergsvass, på grund av färgen på dess väggar. Sheraton hotell som tidigare låg i närheten av Postcentralen, hade skära ytterväggar.[63]
Solinavium – solcellspark i Utby. Namnet är en mix av sol och arenan Scandinavium. Spinner vidare på temat för namnet på Göteborgs första solcellspark Nya Solevi.[64]
Sponsringen (officiellt namn) – Den runda fontänen/isbanan i Bältespännarparken, sponsrad av en byggfirma.[65]
Stoppnålen – Den höga utsiktsattraktionen Lisebergstornet på Liseberg, som när den var ny fastnade flera gånger. Se även Ejfeltornet och Synålen.[12]
Älvsnabbare (officiellt namn) – En passagerarbåt som trafikerar Göta älv, drivs av Västtrafik. Snabbare än Älvsnabben.[81]
Älvsnabben (officiellt namn) – En passagerarbåt som trafikerar Göta älv, drivs av Västtrafik.[81] Refererar till minfartyget HMS Älvsnabben i Svenska flottan.
100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden]; [3]. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-Posten. 2001. sid.78. Libris8379794. ISBN 91-85488-54-2
Fredberg, Carl Rudolf A:son(1915).Aron Jonason och Göteborgs-vitsen: skisser och axplockningar från humorns och kvickhetens fält. Stockholm: Svenska bokförl. Libris1633411