Förkolning
From Wikipedia, the free encyclopedia
Förkolning eller hydrotermisk karbonisering (HTC) (även kallad "vattenhaltig karbonisering vid förhöjd temperatur och tryck") är en kemisk process för omvandling av organiska föreningar till strukturerade kol. Den kan användas för att göra en mängd olika nanostrukturerade kol, enkel produktion av brunkolsersättning, syntesgas, flytande petroleumprekursorer och humus från biomassa med frigörande av energi. Tekniskt sett imiterar processen, inom några timmar, brunkolsbildningsprocessen (tyska "Inkohlung" bokstavligen "kolifiering") som äger rum i naturen under avsevärt mycket längre geologiska tidsperioder på 50 000 till 50 miljoner år. Processen undersöktes av Friedrich Bergius och beskrevs första gången 1913.[1]