Freden i Rastatt
From Wikipedia, the free encyclopedia
Freden i Rastatt var ett fredsfördrag mellan Frankrike och Österrike som ingicks den 7 mars 1714 i Rastatt i Baden, för att få slut på kriget länderna emellan under det Spanska tronföljdskriget. Fördraget följde den tidigare freden i Utrecht från april 1713, vilken avslutade fientligheterna mellan Frankrike och Spanien samt dem mellan Storbritannien och Nederländerna. En tredje fred tecknades samma år i Baden för att avsluta fientligheterna mellan Frankrike och det Tysk-romerska riket, denna fred byggde på freden i Rastatt.[1]
Under 1713 hade de krigförande parterna i Spanska tronföljdskriget börjat tära på sina militära resurser och det var osannolikt att fortsättningen av kriget skulle leda till några resultat under överskådlig framtid. De första fredsförhandlingarna mellan Frankrike och Österrike tog vid i Rastatt i november 1713, vilket ledde till fredsfördraget i Rastatt den 7 mars 1714, vilket formellt avslutade fientligheterna och kompletterade freden i Utrecht som hade undertecknats föregående år. Under förhandlingarna företräddes Frankrike av den franska marskalken Claude Louis Hector de Villars medan Österrike företräddes av den kejserliga befälhavaren Eugen av Savojen.[2]