![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Franz_Ernst_Neumann_by_Rudolf_Hoffmann_1856_%2528cropped%2529.jpg/640px-Franz_Ernst_Neumann_by_Rudolf_Hoffmann_1856_%2528cropped%2529.jpg&w=640&q=50)
Franz Ernst Neumann
tysk matematiker och fysiker / From Wikipedia, the free encyclopedia
Franz Ernst Neumann, född 11 september 1798 i Joachimsthal, Preussen, död 23 maj 1895 i Königsberg, var en tysk fysiker och mineralog. Han var far till Carl Gottfried och Friedrich Julius Neumann.
Franz Ernst Neumann | |
![]() Franz Ernst Neumann, 1856. | |
Född | 11 september 1798[1][2][3] Joachimsthal[4], Tyskland |
---|---|
Död | 23 maj 1895[1][2][3] (96 år) Königsberg[5][4] |
Begravd | Gelehrtenfriedhof |
Medborgare i | Konungariket Preussen[4] |
Utbildad vid | Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin[4] Jenas universitet Königsbergs universitet Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg Friedrichswerder Gymnasium, ![]() |
Sysselsättning | Fysiker[4], kristallograf[6], mineralog[6], universitetslärare[4], matematiker[4], frivilligsoldat[4] |
Arbetsgivare | Königsbergs universitet (1828–1829)[6] Königsbergs universitet (1829–1876)[4] |
Maka | Wilhelma Neumann[7] Florentine Neumann (g. 1830–1838) |
Barn | Carl Gottfried Neumann (f. 1832)[7] Ernst Neumann (f. 1834)[7] Friedrich Julius Neumann (f. 1835)[7] Luise Neumann (f. 1837)[7] |
Föräldrar | Franz Ernst Neumann[7] Charlotte Frederikke Vilhelmine of Kahlden[8] |
Utmärkelser | |
Hedersdoktor vid Königsbergs universitet (1844)[7] Tredje klassen av Röda örns orden (1854)[7] Pour le Mérite för vetenskap och konst (1860)[7] Utländsk ledamot av Royal Society (1862)[9] Andra klassen av Röda örns orden (1864)[7] 2:a graden av Preussiska Kronorden (1869)[7] Maximiliansorden för konst och vetenskap (1872)[7] Preussiska Kronorden, andra klassen (1876)[7] Copleymedaljen (1887)[10][7] Första graden av Preussiska Kronorden (1888)[7] | |
Redigera Wikidata |
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/36/Franz_Ernst_Neumann_by_Carl_Steffeck_1886.jpg/640px-Franz_Ernst_Neumann_by_Carl_Steffeck_1886.jpg)
Neumann blev 1829 ordinarie professor i fysik och mineralogi vid universitetet i Königsberg samt kan sägas ha bildat en fysikalisk skola omkring sig. Hans avhandlingar, som återfinnas i Johann Christian Poggendorffs "Annalen", behandlar huvudsakligen ljusets brytning, kristallografiska bestämningar och elektriska strömmar. Bland hans arbeten kan särskilt nämnas Vorlesungen über die Theorie der Elasticität der festen Körper und des Lichtäthers (1885). Han tilldelades Copleymedaljen 1886.
Han påvisade Neumanns lag, det vill säga förhållandet, att specifika värmet för en del legeringar kan beräknas ur beståndsdelarnas specifika värme enligt blandningsregeln, det vill säga under den förutsättningen, att legeringens beståndsdelar bibehåller samma specifika värme, som de hade i det fria tillståndet. Detta beräkningssätt äger särskilt god tillämplighet för vissa legeringar mellan två och två av metallerna bly, tenn, antimon och vismut.