Loading AI tools
svensk skribent Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Eva Wigström, född Pålsdotter den 24 december 1832 i byn Råga Hörstad i Asmundtorps socken i Skåne, död 5 januari 1901 i Helsingborg, var en svensk författare, folkbildare, folklivsforskare och feminist. Hon använde signaturen Ave.
Eva Wigström | |
Eva Wigström. Xylografi i Idun 1889, nr 15. | |
Född | Eva Pålsdotter 24 december 1832[1][2] Asmundtorps församling[1][2], Sverige |
---|---|
Död | 5 januari 1901[1][3] (68 år) Helsingborgs stadsförsamling[1][3], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Författare[1], etnolog[1] |
Redigera Wikidata |
Eva Wigströms föräldrar var lantbrukaren Pål Nilsson (1794–1853) och Pernilla Jönsdotter (1799–1855). Hon hade nio syskon. Wigström undervisades inom familjen och i det välbärgade föräldrahemmet kom hon i kontakt med folk av alla samhällsklasser och fick boklig bildning.
Efter att fadern avlidit flyttade hon tillsammans med två systrar till Ramlösa brunn som då var i hennes familjs ägo. Där gifte hon sig 1855 med fanjunkaren Claës Wigström, som var hälsobrunnens disponent. De fick två döttrar: Julia och Hertha Aurora. Åren 1861–1869 bodde familjen på straff- och arbetsfängelset i Malmö, där maken var arbetsföreståndare och under 1869–1871 förestod makarna Allerums fattigvårdsinrättning.
I hemmet skrev hon berättelser på lediga stunder och debuterade i bokform 1870 med folklivsskildringen För fyrtio år sedan. Tavlor ur skånska folklivet, som skildrar allmogens liv ur kvinnoperspektiv. Hennes nästa bok Brott och straff, eller livet i ett svenskt straffängelse som utkom 1872, väckte uppseende på grund av sitt sensationella innehåll.
Åren 1873–1874 och 1884–1886 redigerade hon Hvitsippan, illustrerad tidning för barn och ungdom och hon fortsatte att ge ut både barnböcker och folklivsskildringar.
Eva Wigström var delaktig i upprättande av en folkhögskola för kvinnor vid Hälsan i Helsingborg och det förde henne 1877 till Askovs folkhögskola på Jylland. Där träffade hon Frederik Lange Grundtvig som var folklorist och delade ut en frågelista rörande fåglar. Detta framkallade personliga minnen från barndomen hos Wigström och hon fick inspiration till att själv hemma i Skåne insamla folklivsminnen. Hon påbörjade 1878 sina insamlingar i trakten kring Helsingborg. Med stöd av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening, började hon från hösten 1879 att fara på systematiska uppteckningsresor, som 1880 resulterade i boken Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor. Det hade inte gått att hitta en svensk förläggare, men med Frederik Lange Grundtvigs hjälp gavs boken ut i Köpenhamn. Även om Wigström främst var intresserad av folkdiktning, hann hon även att ge ut en etnologisk avhandling Allmogeseder i Rönnebärgs härad i Skåne på 1840-talet.
Eva Wigströms vetenskapliga produktion gav inga inkomster, men genom att popularisera materialet även för barn kunde hon förtjäna något på sitt författarskap. I en mängd tidningar, tidskrifter och kalendrar skrev hon även, ibland prisbelönta, uppsatser om skolförhållanden, barns och tjänares uppfostran, huslig ekonomi, fattigvård, fångvård med mera. Hon ivrade för sociala reformer, humanisering av fångvården, modernisering av undervisningen och för kvinnans likställighet med mannen. Hon har av denna anledning kallats "Skånes Fredrika Bremer".
Åren 1877 till 1890 var hon biträdande lärare i dottern Herthas privata flickskola i Helsingborg. När hon dog 1901 bodde familjen i Vrigstad, där hon var begravd tills hon 1910 fick sin slutliga gravplats Nya kyrkogården i Helsingborg, där en minnesvård restes med inskriptionen "Åt Ave Restes Stenen för Ädel Diktning För Gagnande Forskning Af Tacksamma Landsmän".
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.