Ernest Bevin

Ernest Bevin, född 9 mars 1881 i Winsford i Somerset, död 14 april 1951 i London, var en brittisk fackföreningsledare och politiker inom Labourpartiet. Bevin var antikommunist och stor anhängare av USA och Nato i början av Kalla kriget.

Ernest Bevin
Född	9 mars 1881[1][2][3] Winsford, Somerset, Storbritannien
Död	14 april 1951[4][2][3] (70 år) Westminster[5]
Begravd	Westminster Abbey[5]
Medborgare i	Storbritannien
Sysselsättning	Politiker[6], fackföreningsperson[5]
Befattning
Ledamot av Kronrådet Transport and General Workers' Union (1922–1945) Storbritanniens arbetsmarknadsminister (1940–1945) Ledamot av Storbritanniens 37:e parlament Storbritanniens 37:e parlament, Wandsworth Central (1940–1945)[7] Ledamot av Storbritanniens 38:e parlament Storbritanniens 38:e parlament, Wandsworth Central (1945–1950)[7] Storbritanniens utrikesminister (1945–1951) Ledamot av Förenade kungarikets 39:e parlament Storbritanniens 39:e parlament, Woolwich East (1950–1951) Lordsigillbevarare (1951–1951)
Politiskt parti
Labour
Redigera Wikidata

Bevin byggde upp och ledde det brittiska transportarbetarförbundet. Han valdes in i underhuset 1940 och blev samma år arbetsminister åren 1940–1945 i Winston Churchills koalitionsregering, där han gjorde stor insats för att mobilisera den brittiska industrin för krigsansträngningarna.

I Clement Attlees regering efter andra världskriget var han utrikesminister 1945–1951 och förde där en politik som nära följde den amerikanska. Han tog också initiativet till Organization for European Economic Cooperation (OEEC), till Brysselpakten 1948 och till Atlantpakten 1949.

Källor

• Bra Böckers lexikon, 1973

1. Merkedager : fødselsdager, stiftelsesdatoer, begivenheter, Biblioteksentralen, 1989, ISBN 82-7022-061-2, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ernest-Bevintopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. SNAC, SNAC Ark-ID: w6rn4dvw, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бевин Эрнест”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 24 februari 2017.^{[källa från Wikidata]}
5. Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 31872.^{[källa från Wikidata]}
6. Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}
7. Hansard 1803–2005.^{[källa från Wikidata]}

Vidare läsning

• Adonis, Andrew. Ernest Bevin: Labour’s Churchill (2020)
• Bullock, Alan. The Life & Times of Ernest Bevin: Volume One: Trade Union Leader 1881–1940 (1960); The Life & Times of Ernest Bevin: Vol. 2 Minister of Labour 1940–1945 (1967); The Life & Times of Ernest Bevin: Vol 3. Foreign Secretary, 1945–1951 (1983) online
• Stephens, Mark. Ernest Bevin – Unskilled Labourer and World Statesman 1881–1951 (1981)
• Weiler, Peter. Ernest Bevin (1993)
• Williams, Francis. Ernest Bevin: Portrait of a Great Englishman (1952) online

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Ernest Bevin.
  Bilder & media
• Ernest Bevin i Libris