Loading AI tools
svensk disponent, politiker och finansminister Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Johan Elof Biesèrt (i riksdagen kallad Biesèrt i Lennartsfors), född 30 september 1862 i Töcksmark, död 14 juli 1928 i Trankil, var en svensk disponent och politiker (liberal). Han var son till bruksägaren och riksdagsmannen Niklas Biesèrt.
Elof Biesèrt | |
Född | 30 september 1862[1][2] Töcksmarks församling[1][2], Sverige |
---|---|
Död | 14 juli 1928[2] (65 år) Trankils församling[1][2], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Kungliga Tekniska högskolan, [2] |
Sysselsättning | Politiker[1][2], industriledare[1] |
Befattning | |
Andrakammarledamot, Nordmarks domsagas valkrets (1900–1907)[1][2][3] Sveriges finansminister Regeringen Lundeberg och Regeringen Staaff I (1905–1906)[2] Förstakammarledamot, Värmlands läns valkrets (1911–1911)[1][2] | |
Politiskt parti | |
Liberala samlingspartiet[2] | |
Föräldrar | Niklas Biesèrt[1][2] |
Utmärkelser | |
Riddare av Vasaorden (1904) Riddare av Nordstjärneorden (1905) | |
Redigera Wikidata |
Biesèrt studerade vid Kungliga tekniska högskolan 1882–1885 och var sedan disponent och delägare i familjeföretaget J. N. Biesèrt & Son med bruksverksamheter i Lennartsfors, Töcksfors och Hånsfors. År 1912–1928 var han verkställande direktör för Lennartsfors AB.
Som liberal politiker invaldes han i förtroenderådet för den nybildade Frisinnade landsföreningen 1902, en post han behöll till 1907. Han var finansminister i Karl Staaffs första regering 1905–1906.
Biesèrt var riksdagsledamot i andra kammaren för Nordmarks härads domsagas valkrets 1900–1907 och i första kammaren för Värmlands läns valkrets 1911. I riksdagen tillhörde han Frisinnade landsföreningens riksdagsgrupp Liberala samlingspartiet. Han var bland annat ledamot i bankoutskottet 1903–1905. Som riksdagsledamot engagerade han sig bland annat för reformer i valsystemet. Han skrev i riksdagen 11 egna motioner[4] bland annat om tullfrågor[5], järnvägsfrågor[6] och yrkesinspektionen. En motion avsåg införande av proportionellt valsätt vid utskottsval (1905L)[7].
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.