![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7c/Multiple_rotavirus_particles.jpg/640px-Multiple_rotavirus_particles.jpg&w=640&q=50)
Diarré
From Wikipedia, the free encyclopedia
Diarré (förr utsot eller durklopp) innebär att avföringen innehåller 60–90 % vatten,[1] vilket medför att avföringen blir lös i konsistensen och att den kommer oftare än annars. Det beror huvudsakligen på två saker, att tarmrörelserna i tjocktarmen är snabbare med sämre näringsupptag (malabsorption) och/eller en förändrad sekretion i tunntarmen. Diarré kan vara akut, som vid magsjuka och matförgiftning, eller kronisk, som vid irritabel tarm och cancer i tjocktarmen eller tunntarmen.[2] Kronisk diarré – som vid irritabel tarm – kan vara mer eller mindre intermittent, det vill säga komma och gå i perioder.[1]
Diarré | |
Latin: diarrhoea | |
![]() Rotavirus, som orsakar många fall av diarré hos barn. | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | A09, K59.1 |
ICD-9 | 787.91 |
DiseasesDB | 3742 |
Medlineplus | 003126 |
eMedicine | ped/583 |
MeSH | svensk engelsk |
Svårartad, långvarig, kronisk diarré kan definieras som tarmsvikt. Diarré kan ge vätskebrist, störningar i elektrolytbalansen (såsom saltbrist), och näringsbrist.
Ordet "diarré" kommer från grekiskans διάϱ᾽ϱ῾οια, diárroia, 'genomflytning'.[3][4]