![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/53/Ficedula_hypoleuca_-Wood_of_Cree_Nature_Reserve%252C_Scotland_-male-8a.jpg/640px-Ficedula_hypoleuca_-Wood_of_Cree_Nature_Reserve%252C_Scotland_-male-8a.jpg&w=640&q=50)
Den sexige sonen
hypotes gällande evolutionsbiologi och sexuell selektion / From Wikipedia, the free encyclopedia
Den sexige sonen är en hypotes gällande evolutionsbiologi och sexuell selektion som togs fram av Patrick J. Weatherhead och Raleigh J. Robertson vid kanadensiska Queen's University 1979.[1] Den säger att en honas idealiska partnerval, bland andra potentiella hanar, är den vars gener ger upphov till hanliga avkommor med bäst chanser att fortplanta sig. Detta innebär att andra förmåner som hanen kan erbjuda honan eller avkomman är mindre relevanta än de kan verka, inklusive hans förmåga till omsorg om avkomman, hans territorium och eventuella parningsgåvor(en). Fishers princip innebär att könsförhållandet (utom i hos eusociala insekter) alltid är nära 1:1 mellan hanar och honor. Eftersom hanar kan få mycket fler avkommor än honor är den viktigaste faktorn för att sprida en honas gener hennes "sexiga söners" framtida avelsframgångar. Det är troligare att de får ett stort antal avkommor med kopior av hennes gener om de har en promiskuös far.[2] Denna sexuella urvalshypotes har undersökts hos arter såsom svartvit flugsnappare.
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/53/Ficedula_hypoleuca_-Wood_of_Cree_Nature_Reserve%2C_Scotland_-male-8a.jpg/640px-Ficedula_hypoleuca_-Wood_of_Cree_Nature_Reserve%2C_Scotland_-male-8a.jpg)
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/21/RonaldFisher1912.jpg/177px-RonaldFisher1912.jpg)